AnnonsMiele

Veckans fråga: Sopor engagerar

10 feb 2022

Borätt forum fick in svar från 57 bostadsrättsföreningar på förra veckans mini-enkät om sophantering. Ämnet är hett i många föreningar, en del har problem med att få medlemmar och hyresgäster att slänga rätt – medan andra har utvecklat en exemplarisk sopkultur.

Sophanteringen står inför stora förändringar. Ambitionen är att samhället ska ställa om till en cirkulär ekonomi där avfall ska betraktas som värdefull råvara. Från och med 2023 kommer krav på att matavfall ska tas om hand, och snart försvinner också de gröna avfallskärlen där hushållen kunnat lämna sorterat avfall för återvinning.

Matavfall tas omhand

Enkätsvaren visar att matavfallsortering redan är vardag för många. 50 av de 55 föreningarna svarar att de sorterar matavfall. En förening lade ner sitt projekt eftersom hämtningen inte sköttes och det lockade råttor, en annan stänger under sommaren eftersom det drar flugor. En förening i Enköping är supernöjd med kommunens återvinningssystem med våtstarka papperspåsar som går till biogasanläggning. En förening kommenterar att de förväntar sig få undantag på kravet på matavfallsortering tills Stockholms Stad är klara med sitt system med optisk avläsning av påsarna.

Bygga om kan bli knepigt

44 av föreningarna svarar att de inte behöver bygga om för att klara nya krav. Men 11 föreningar redovisar varierande grad av oro kring frågan. 7 föreningar anser att det blir för dyrt – en förening anger att ökade elkostnader denna vinter redan tagit det budgetutrymme som fanns. En del skriver också att de har problem med utrymme. ”Ang bygga om så har jag inte kunnat hitta vad som kommer gälla. Om det bara handlar om mat/komposterbart så är vi redan hemma. Om det ska sorteras mer har vi utrymmesproblem” skriver en styrelsemedlem.

Slänger fel

Ordningen i soprummen den fråga som genererade flest kommentarer. 31 av de 55 föreningarna svarar att de har någon typ av problem med att de boende inte slänger saker på rätt ställe. Visst finns det föreningar där man inte upplever problem:

”Vi har nu haft källsortering i föreningen i ca 25 år. Vi har alla 10 fraktioner som kommunen stödjer (inklusive matavfall de sista 5 åren). Problemen är minimala. Det förekommer det att saker hamnar utanför men detta är mer undantag än regel”.

Men på många ställen brister sop-disciplinen:

”Så klart har vi emellanåt problem med att medlemmarna lägger andra grejer i soprummet. Vi hänvisar till Bostadsrättslagen när vi kommunicerar med syndarna!” skriver en ordförande.

En förening delar sitt soprum med en annan förening. ”De har många hyresgäster och byter ägare ofta vilket medför dåligt efterlevande av våra regler i soprummet”.

” Många boende inte intresserade att ta hand om sina sopor på ett ansvarsfullt sätt och det är störande. Vi påminner med jämna mellanrum om att vi sorterar våra sopor för miljöns skull och att det är den boendes eget ansvar att ta hand om sina sopor”
Föreningen framhåller för medlemmarna att sopsortering lönar sig: ”Man minskar dessutom kostnaden för föreningen med källsortering då restavfall kostar många gånger mer per m3 än glas, metall, kartong mm.”

Men det är inte alltid lönsamt. En förening skriver ” Solna stad har utformat den nya renhållningstaxan på ett sätt som inte uppmuntrar till återvinning. Det är i stort sett billigare att låta allt gå till restavfall än att sortera och återvinna”.

”Vi upplever att många inte sorterar sina sopor trots regler, uppmaningar, tillgänglighet mm. Hur hjälper man de boende så det blir lätt att göra rätt?” undrar en styrelsemedlem.

Det finns lösningar

För att komma åt felsortering tar vissa föreningar tekniken till hjälp. 8 av 55 föreningar använder kameraövervakning.

”Vi har jobbat mycket med ordningen i våra soprum. Kameraövervakning, passersystem (så bara behöriga kan komma in). Skyltat ordentligt. Den som systematiskt kastar soporna fel och struntar i reglerna får tillbaka sina sopor. Som sista utväg blir medlemmen avstängd från soprummet”, skriver en förening.

”Via tag (blipp) till dörren kan vi spåra personer som kastat t.ex. grovsopor i soprummet. Personen får då hämta tillbaka dessa och själv kasta i container som vi har öppet 1 gång/månad. Tagen är registrerad på lägenhetsnummer”.

Ett av de största bekymren tycks vara de stora mängder kartong som det utbredda e-handlandet genererar. De boende trycker inte ihop kartongerna ordentligt, så det blir stora volymer. Men också på detta finns en lösning: ”Vi har infört komprimering av brännbart och wellpapp, vilket sparar över 150 000 kr per + minskning av transporterna med 80 %.”

 

 

Föregående artikel Utbilda medlemmarna i motionsskrivning
Nästa artikel Dags att söka stöd för klimatinvesteringar

5 Kommentarer

  1. Citat ovan: ”Vi har infört komprimering av brännbart och wellpapp, vilket sparar över 150 000 kr per + minskning av transporterna med 80 %.”

    Komprimering, hur då?

  2. Tack för intressant artikel. Mycket känns igen från vår egen förening. Tyvärr kunde jag inte delta i gårdagens möte. Vår förening tillhör det fåtal föreningar som fortfarande har sopnedkast. Medlemmar vill ha kvar sina sopnedkast men då fungerar inte sopsortering. Här kastas i princip allt (även våtsopor ibland). Ett förslag i styrelsen är att ta upp frågan på stämman i maj. Hur ser ni på frågan om sopnedkast? Och är det en fråga för stämmobeslut?
    Med vänlig hälsning
    Kerstin Olin, ordf. Brf Reuterdahl, Lund

    • Kolla med kommunen. I vissa kommuner – exempelvis Södertälje – fungerar det så att komposterbara sopor, matavfall, läggs i speciella påsar. Alla sopor hamnar i samma kärl. Då går det i princip bra att behålla sopnedkast. I andra kommuner som Stockholm, samlas matavfallet i speciella kärl.
      Redaktionen

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här