Stockholms läns landshövding Anna Kinberg Batra varnar för negativa konsekvenser för bostadsförsörjningen och Stockholms konkurrenskraft när bostadsbyggandet kollapsar. Enligt Länsstyrelsens årliga rapport om bostadsmarknaden kommer konsekvenserna av kollapsen, som liknar nivåerna på 1990-talet, att synas om några år. Det förväntas bli brist på alla typer av bostäder, inklusive nyproduktion.
Rapporten påpekar att Stockholms län under många år har haft brist på prisvärda bostäder, samtidigt som det funnits gott om dyra nybyggda bostäder. Nu minskar dock även nyproduktionen kraftigt. Länsstyrelsen bedömer att endast cirka 4 000 nya bostäder kommer att påbörjas i år, vilket är en minskning med 70 procent jämfört med över 14 000 påbörjade bostäder föregående år. Nedgången förväntas fortsätta till cirka 3 000 påbörjade bostäder år 2024.
Anna Kinberg Batra framhåller att det ekonomiska läget med höga räntor och inflation påverkar hushållsekonomin och minskar möjligheten och viljan att investera i nya bostäder. Den svåra situationen påverkar även hela byggbranschen, vilket kan leda till färre jobb, varsel och konkurser. För att möta länets bostadsbehov behöver cirka 600 nya bostäder färdigställas varje år per 1 000 nya invånare. Under de senaste åtta åren har endast i genomsnitt 500 bostäder per 1 000 nya invånare färdigställts. Den kraftiga nedgången av nyproduktionen kommer därför att försämra bostadsförsörjningen ytterligare, vilket får flera negativa konsekvenser för länet.
En brist på bostäder påverkar både möjligheten att behålla invånare och att locka nya invånare till länet. Om regionen inte kan erbjuda tillräckligt med bostäder minskar konkurrenskraften gentemot andra storstadsregioner i Europa och världen, enligt Anna Kinberg Batra.
Henrik Weston, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm, framhåller att nyproduktionen har varit för likriktad och inte svarat mot länets faktiska behov. Bostäderna som byggs är för dyra och för små, vilket inte löser bostadsproblemet. Om företag inte kan rekrytera rätt kompetens på grund av bostadssituationen kan de välja att utveckla sin verksamhet på andra platser.
I det korta perspektivet bör fokus ligga på byggandet och att stödja de som påverkas av nedgången i konjunkturen. Långsiktiga lösningar behövs där staten också spelar en tydlig roll, exempelvis genom att sänka trösklarna för både ägande och hyresbostäder. En modell med riktade bostäder kan behöva utvecklas för att tillgodose behoven hos dem som inte kan lösa sin bostadssituation enligt marknadens villkor.
