De snabba och kraftiga räntehöjningarna, skenande elpriserna och prisökningarna på varor och tjänster gör att hushållen drar ner konsumtionen, företagen blir försiktiga och bostadsbyggandet tappar fart.
I mitten av januari bjöd sajten Bostadspolitik.se in politiker, bostadsutvecklare, bankföreträdare och andra aktörer till eventet Bopol Live.
–Vi vill vara ett forum för kvalificerad samhällsdebatt, med inriktning på bostadspolitiska frågor, säger Stefan Attefall, tidigare bostadsminister, numera chefredaktör för bostadspolitik.se.
Annika Winsth, chefsekonom Nordea inledde dagen med en makroekonomisk
analys:
– Läget är stökigt. 2023 är ett förlorat år. Nu börjar hushållen känna pressen. Hon lägger mycket av skulden för läget på världens centralbanker, inte minst Riksbanken, som fört en expansiv finanspolitik alldeles för länge, och som nu fått chockhöja räntorna för att
försöka få ner inflationen. Riksbanken förväntas höja räntan men 50 punkter i februari. Annika Winsth är orolig för att åtstramningarna kan bli så kraftiga att hushållen förlorar för mycket köpkraft och menar att Riksbanken borde ta det lugnt och invänta effekterna innan de höjer igen:
– Det är påtagligt att Riksbanken inte har fattat att de höjda räntorna ger problem för bostadsbyggandet. Byggandet kommer inte igång förrän vi vet priset på pengar, säger hon.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije konstaterade att priserna på lägenheter de senaste 12 månaderna fallit med snudd på 10 procent och att räntorna på bolån kommer att ligga på cirka 4 procent under året. Han ser en fara i att hushållen drar ner sin konsumtion alltför kraftigt – det kan öka arbetslösheten.
– Just nu ser vi också att efterfrågan på bostäder hålls tillbaka. Antalet sålda bostadsrätter är 25-30 procent lägre. Det är få budgivare på varje lägenhet, lägenheterna tar i snitt 61 dagar att sälja och 31 procent säljs under utgångspriset. I detta läge blir bostads-utvecklarna också försiktiga. I ett panelsamtal diskuterade ledande bostadsutvecklare om
det är läge att gasa eller bromsa.
Priserna på byggmaterial har drivits upp ordentligt på grund av kriget i Ukraina och andra omvärldsfaktorer. Samtidigt minskar hushållens köpkraft och priserna på begagnade bostäder sjunker. Det blir dyrt att bygga nytt, samtidigt som människor inte har råd att köpa eller hyra nyproduktion.
– Just nu finns inte förutsättningar att starta nya byggen av bostäder, anser Krister Karlsson, på SBB.
Riksbyggens vd Johanna Frelin säger att det har varit bra fart under hösten eftersom Riksbyggen har kunnat bygga för egna pengar. Under våren kommer de att bromsa in och många projekt ställs på vänt. K-fastigheters grundare Jacob Karlsson berättar att hans företag gasar:
– Vi äger hela produktionskedjan och kan dra nytta av att både byggvaror och tjänster sjunker i pris.
Bostadsutvecklaren Aros Bostad genomför planerade projekt.
– Vi förutsåg sättningen och ställer om till att producera hyresrätter säger vd Magnus Andersson. Han hoppas på lägre produktionskostnader framöver.
En samlad bild är att byggföretagen har svårt att få ihop kalkylen för bostadsbyggande. På många håll efterlyser man ingripanden från stat och kommun som startlån, investeringsstöd och förenklade tillståndsprocesser.
