Nyligen gick Sveriges ÖB och statministern ut med uppmaningar till befolkningen att förbereda sig på krig. Varje hushåll bör försäkra sig om mat, vatten och möjligheter att hålla värmen och ta emot information i en vecka om viktiga samhällsfunktioner skulle kollapsa.
Många blev oroliga. Vattendunkar och vevradio sålde som glass i juli, och många debattörer ansåg att det var ett alldeles för hårt budskap.
Pär Plüschke, som 2018 startade Preppa tillsammans i Skarpnäck söder om Stockholm vänder sig mot bilden av den ensamme preppern som är beredd att försvara sitt förråd av konservburkar och vattenreningstabletter mot sina grannar.
– Vi är marinerade i berättelser om den ensamme hjälten och ”envar sin egen lyckas smed”. I själva verket fungerar vi människor i stället tvärtom – artens överlevnad har byggt på att vi hjälper varandra i utsatta lägen. Det naturliga för människor är att gå ihop och dela resurser om det kniper.
Han förordar kvartersberedskap framför beredskap i de enskilda hushållen och framhåller att en bostadsrättsförening är en bra struktur. Här finns grannar, som är medlemmar i föreningen, en styrelse som har koll på vad som händer i huset, gemensamma resurser i form av samlingslokaler, kanske ett skyddsrum.
Per Plüschkes förslag är att styrelsen bjuder in till beredskapsfika, där medlemmarna får vädra sin oro och börja diskutera hur de skulle kunna agera om något händer.
Det finns en hel del att göra:
Han menar att det är bra att inventera vilka resurser det finns i föreningen i form av kunskap och erfarenhet. Läkare, IT-konsulter, elektriker kan ha bra kunskap, men också den som är bra på att ta hand om barnen, den som kan laga mat till många eller har erfarenhet från andra kristillfällen. En del är bra på att få överblick och leda, andra är uppmärksamma på hur människor mår och fixar kaffe och varma filtar. Några kan sjunga och spela.
Man behöver också tänka på de människor i huset som kan behöva extra omsorg. Någon kanske är rörelsehindrad eller dement. Men också bland dem kan det finnas personer som blir en resurs. Mannen i rullstolen kan vara den som kommer med en lösning på ett problem. Alla behövs.
– Det är väldigt motiverande att ställa sig frågan ”Vem vill jag vara i ett krisläge”, säger Pär Plüschke.
Han tipsar om att Röda Korset har gratis kurser i hur man ger medmänskligt stöd.
Det finns också konkreta förberedelser man kan göra. En gemensamhetslokal kan utrustas med sådant som kan vara bra för att säkra värme, ljus och vatten, som en gasolspis och en 1000-literstank, rumsvärmare och en powerbank där man kan ladda lampor och mobiler. Det också vara bra med ett förråd av torrvaror och konserver.
Han framhåller att kvartersberedskap kan vara kul. Det är ett konstruktivt sätt att vända oron till handlingsberedskap och det ger nya kontakter med grannarna.
Många brf-styrelser är trötta. En del har suttit länge och upplever att det är svårt att få medlemmarna att engagera sig i styrelsearbetet. Pär Plüschke tror att en gemensam beredskap skulle kunna tillföra energi och en positiv anda i föreningen.
Positiv självbild
– Människor gillar att komma samman och hjälpas åt. Det visar sig exempelvis vid snökaos när främlingar glatt hjälper varandra att knuffa igång bilar som har fastnat säger han och berättar en fantastisk historia om ett snökaos i Danmark för några år sedan. När ett IKEA-varuhus i ett industriområde skulle stänga för kvällen visade det sig att personalen inte kunde komma hem. De som jobbade på företagen runt omkring var i samma sits. IKEA öppnade dörrarna för grannarna, bjöd på mat och många fick övernatta i utställningssängarna. Många berättade senare att det var bland det bästa de varit med om i livet.
– Det ger en positiv självbild att vara en som hjälper andra. Det ligger djupast hos människan och vi gör det instinktivt. Det är därför flygsäkerhetsbroschyrerna på planen föreskriver att man först ska sätta på sin egen syrgasmask innan man hjälper andra.
