De som läst bostadsrättsföreningens årsredovisning kanske också har snubblat över ordet reparationsfond. Ordet är vagt – och det finns både inre och yttre reparationsfond. Vi har pratat med ekonomerna Fredrik Löhr och Elin Ståhl för att reda ut begreppen, och vad som skiljer dem åt.
– Inre reparationsfond är egentligen en gammal förlaga. Förr i världen fick varje lägenhetsinnehavare ett belopp att renovera sin lägenhet för, till exempel 25 000 kronor. Då kan man helt enkelt höra av sig till fastighetsägaren och fråga hur mycket pengar som ligger i ens reparationsfond. Finns det pengar i den kunde det användas till att renovera lägenheten, säger Fredrik Löhr.
Systemet med inre reparationsfond ligger kvar från förr i tiden. Föreningen sparade pengar åt bostadsrättsinnehavaren för att kunna hjälpa till ekonomiskt vid renoveringar. Varje lägenhet fick då en egen liten fond med pengar i, som bostadsrättsägaren kunde använda vid renovering. Det är dock ovanligt att föreningar fortsätter sätta in nya pengar i reparationsfonden.
– Det är lite föråldrat. En BRF ska inte behöva spara pengar åt en bostadsrättsinnehavare. Sen finns det föreningar som fortfarande avsätter lite av månadsavgiften till den inre reparationsfonden. Men det är väldigt ovanligt nu för tiden. Jag tror det här kommer vara borta om tio år, fortsätter han.
– Väldigt få föreningar har det fortfarande. Och det är på väg bort. Nya föreningar har inte ens en inre reparationsfond, utan det är bara äldre som har det, säger Elin Ståhl.
Du som medlem kan alltid kontakta styrelsen och fråga om det finns en inre reparationsfond. I bästa fall kan du få hjälp med finansiering av din lägenhetsrenovering.
– Ja, att helt plötsligt få ut till exempel 25 000 kronor för att renovera sin lägenhet är det väl ingen som säger nej till, säger Fredrik Löhr.
Men bara för det finns en inre reparationsfond betyder det inte att pengarna finns på riktigt.
– Det handlar ändå om riktiga pengar. Men det är sällan de här pengarna finns på ett separat bankkonto, ibland saknas även korrekta uppgifter om tillgångarna i fonden, säger Fredrik Löhr.
LÄS ÄVEN: BRF Lingonet: Från miljonprogram till framtiden
Yttre underhållsfond
När det kommer till Yttre underhållsfonden blir det ännu otydligare, nästan lite svävande. Pengarna avser att användas för föreningens fastigheter. Till exempel fasadrenovering, stambyte och andra underhållskostnader. Men fonden innehåller faktiskt inga riktiga pengar, vilket kan låta förvirrande.
– Pengarna ligger inte på ett bankkonto och väntar. Det är egentligen bara en flytt mellan fritt och bundet eget kapital. Det handlar om hur man ändrar det balanserade resultatet under tid, säger Fredrik Löhr och förtydligar:
– När man gör uttag från yttre underhållsfonden så minskar skulden i den posten, men ökar i balanserat resultat. Men du kan också göra vice versa – säg till exempel att du har tre miljoner fiktiva pengar som ligger i underhållsfonden, och samma år ska föreningen renovera för lika mycket. Då kan du ta de fiktiva pengarna i underhållsfonden och kvitta det mot det balanserade resultatet. Detta blir ett sätt att få jämnare underhållskostnader över tid, säger han.
Hur mycket som ska flyttas till fonden kan du hitta vägledning om i stadgarna, formellt beslutas det på årsstämman utifrån styrelsens förslag. Tidigare brukade 0,3 procent av taxeringsvärdet vara standard för minsta avsättning. På senare tid har det ersatts av att i stället använda underhållsplanen för att avgöra hur mycket som föreningen behöver lägga undan varje år.
Är det rätt att man förutom sin månatliga avgift ska betala till en yttre fond som är kopplat till sin lägenhet för att göra reparationer utomhus, tex byta balkongdörr, lägga om tak, om man bor i typ radhusbostadsrätt? Är det lagligt av föreningen att ta betalt så?