Kameraövervakning – en juridisk gråzon

2 jun 2011

Kameraövervakning i bostadsrättsföreningar börjar bli vanligare, men vilka regler som gäller är otydligt. Men det finns en branschöverenskommelse som bringar klarhet – och Datainspektionen kommer snart med vägledande beslut. BoRätt har varit på upptäcktsfärd i en juridisk gråzon.

Är det fritt fram att sätta upp en övervakningskamera i entrén eller källaren? Finns det något man som bostadsrättsförening måste tänka på? Vad gäller för värmekameror?

Frågorna är många och svaren svåra. Många kanske tror att bostadsrättsföreningar kan göra lite som de vill – föreningen äger trots allt sin fastighet – men så enkelt är det inte.

Med kameraövervakning är vi inne på ett område där den personliga integriteten påverkas, och den värnas i Sverige. Svensk lag styr.

Enkla regler saknas

Men enkla tydliga svar på vad som egentligen gäller finns inte riktigt. Dels för att det handlar om överväganden mellan integritet och vinsten med övervakningen, dels för att föreningar själva gör bedömningen och därför måste förstå lagen. Dels för att kameraövervakning regleras i två lagar, dels för att det inte finns vägledande beslut att rätta sig efter. Kanske framför allt för att det inte finns någon som kan ge förhandsbesked och för att kameraövervakningens riktighet bedöms från fall till fall.

Men ökad tydlighet är på väg.

– Vi avlossar inom kort ett par beslut som är tänkta att bli vägledande. De handlar om flerbostadshus där man har satt upp kameror i trapphus, entréer, källare, vindar och så vidare, säger Hans Kärnlöf, jurist på tillsynsmyndigheten Datainspektionen.

För ett drygt år sedan kom också en branschöverenskommelse, som ger riktlinjer till hyresvärdar. Bakom överenskommelsen står Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Branschöverenskommelsen har granskats och godkänts av Datainspektionen.

– Den går att använda som riktlinje i bostadsrättssammanhang. Vår rekommendation är att tänka på det sättet för att det ska bli rätt. Då är man på den säkra sidan, säger Hans Kärnlöf.

Två lagar styr

Vad gäller då enligt branschöverenskommelsen och svensk lag? Först kan vi konstatera att det finns två lagar som styr – vilken som är tillämplig beror på var en kamera sitter. Sitter den så att den bevakar "en plats dit allmänheten har tillträde" är det Lagen om allmän kameraövervakning som gäller. Detta torde gälla kameror på fastighetens utsida, till exempel om den sätts upp på en fasad, vid porttelefonen eller framför entrén. Kameraövervakning enligt Lagen om allmän kameraövervakning kräver tillstånd från Länsstyrelsen.

Filmar kameran istället inne i fastigheten, alltså en plats där allmänheten inte har tillträde, gäller Personuppgiftslagen. Detta gäller entréer, trapphus, källare, vindar, tvättstugor och inne i garage. Här krävs inget tillstånd – däremot måste lagen självklart följas. Skulle Datainspektionen efter tips göra en inspektion, kan föreningen tvingas ta ned kamerorna. I straffskalan finns även böter och fängelse, även om åtminstone det senare nog får betecknas som en föga trolig påföljd.

Det centrala vid kameraövervakning är att det måste finnas ett tydligt syfte.

– Tänker man som så att "vi smäller upp kameror så slipper vi problem", då tänker man fel. Det måste finnas ett konkret problem och kameraövervakning ska vara den sista utvägen för att komma tillrätta med problemet, inte den första, säger Hans Kärnlöf.

Konkreta problem kan vara exempelvis omfattande skadegörelse eller upprepade inbrott. Detta har att göra med ingreppet i den personliga integriteten: filmning innebär i lagens mening att en persons vanor delvis kan kartläggas.

Kameraövervakning kan vara tillåten om alla inblandade samtycker. Det är dock inte lätt att ordna i praktiken. Att alla boende är med på det är en sak, att besökare, brevbärare, städare och andra som går i entré och trapphus uttrycker sitt samtycke är svårare att få till. Samtycket kan dessutom när som helst tas tillbaka.

– Sätter en bostadsrättsförening upp kameror och någon blir upprörd över det och tipsar oss kan det bli ett tillsyns-ärende. Då tittar Datainspektionen på om den personuppgifts-ansvariga kan motivera att kamerorna har satts upp enligt branschöverenskommelsen och lagen. Om föreningen inte har gjort det så kan vi förelägga att man plockar ned kamerorna, säger Hans Kärnlöf.

Värmekameror ett nytt alternativ

Värmekameror kommer mer och mer som ett alternativ till vanliga övervakningskameror. Man kan säga att vad övervakningsutrustningen kallas saknar betydelse. Det avgörande är vad kameran (eller sensorn om det ordet används) visar – och då är det kamerans bästa kvalitet som gäller, inte inställningar som försämrar bildkvaliteten.

I Personuppgiftslagen handlar det om ifall det går att identifiera personer. Om en värmekamera bara visar att det är en person, men inte vem det är så skulle det alltså eventuellt kunna underlätta att sätta upp den.

Så hur kan man sammanfatta kameraövervakning för bostadsrättsföreningar? Kanske i tre slutsatser:

  • Det måste finnas ett konkret problem och ett tydligt syfte som överväger att den personliga integriteten kränks.
  •  Läs och följ den branschöverenskommelse som finns för hyresvärdar.
  • Var restriktiv. Kameraövervaktning är en sista utväg.
Föregående artikel Grannsamverkan skapar trygghet i Varberg
Nästa artikel Sandfallet spar pengar på vackert väder

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här