AnnonsElectrolux Professional AB

Lasse spårar energiläckorna

2 apr 2023

Gamla maskiner och trötta undercentraler drar energi som kostar bostadsrättsföreningar stora pengar samtidigt som de belastar miljön med klimatpåverkande utsläpp. En EMD-genomgång, energi, miljö och digitalisering, ger span på läckorna.

Borätt följde med energiexperten Lars Svingdahl på en energimiljö- och digitalisering-kartläggning av en bostadsrättsförening på Norrmalm i Stockholm som omfattarett helt kvarter. Byggår 1984. Undercentralen är från 2011. Här möter fjärrvärmerören husets egna
rör i en växlare. Den heta fjärrvärmen ska växlas ner till rätt temperatur. Varmvattnet ska hålla 55 grader, går det under 50 ökar risken att legionella bakterier växer till.
Här finns också en liten dosa på väggen, en digital undercentral, DUC, där man ställer in varmvattentemperatur och vilken framledningstemperatur man vill ha till radiatorerna. Lars Svingdahl förklarar fördelen med att ha en digital undercentral som är uppkopplad till webben.

Energiexperten Lars Svingdahl på en energimiljö- och digitalisering-kartläggning av en bostadsrättsförening på Norrmalm i Stockholm som omfattarett helt kvarter. Foto: David Moro.

Duc:en larmar om något går fel. Ett fel är att värmen hakar upp sig så att det blir för varmt i lägenheterna. Det kan vara svårt att upptäcka, de boende försöker själva att lösa problemet genom att vädra och skruva ner termostaterna på elementen. Om duc:en larmar
fastighetsskötare eller jour hinner felet åtgärdas snabbare. Med en duc som larmar behöver man heller inte titta till undercentralen lika ofta. Värmen regleras efter yttertemperaturen. Men särskilt under vår och höst gör svängningarna mellan dag och natt att systemet har svårt att hänga med. Den digitala undercentralen kan utrustas med ett prognosverktyg från
SMHI som parerar svängningarna.

Här i huset har man också börjat testa rumssensorer som reglerar värmen efter innertemperaturen. Fem stycken är uppe på försök. Tanken är att rumssensorer som styr undercentralen ska ge jämnare inomhustemperatur. Den digitala undercentralen kan också användas för effektstyrning. När det är kallt ute och alla duschar samtidigt blir effektuttaget högt, och det påverkar bostadsrättsföreningens kostnader eftersom nätavgiften grundar sig på den högsta effekttoppen.

En EMD-genomgång, energi, miljö och digitalisering, ger span på läckorna. Foto: David Moro.

Det går att sänka effekttopparna genom att värmen slås av en kort stund, och systemet bara tillverkar varmvatten när effektuttaget är som högst, framhåller han.
Vi fortsätter genom vindlande källargångar. Lars Svingdahls tränade öga noterar termostater på radiatorer och kranar på vattenrör som nått sin tekniska livslängd med råge och som troligen inte längre fungerar som tänkt.

I tvättstugan står två maskiner och surrar. En lågenergimaskin med en effekt på 2,6 kilowatt och en ”vanlig” med en effekt på 7,6 kilowatt. Lars gör ett snabbt överslag som visar att skillnaden på 4 kilowatt per timme gör en skillnad på 7 300 kilowattimmar
på ett år om bägge körs normalt. Med dagspriset på 1,31 skulle en ny maskin tjänas in på 5- 6 år.

– En tvättmaskin har en livslängd på cirka 15 år, men om elpriserna är höga kan föreningen titta på om de skulle tjäna på att byta ut maskinen några år i förtid, säger han.

Vi tittar in i styrelserummet där fem gamla lysrörsarmaturer sprider sitt glåmiga sken. Lysrören ska fasas ut för att ersättas med led-lampor. 72-wattarna byts mot 28 watt, men armaturerna är ganska dyra. Kostnaden för bytet kommer inte att tjänas in i brådrasket, men de gamla lysrören har snart tjänat ut. Bullret hörs på håll. En dörr markerad Fläktrum döljer en energislukande best som stått där sedan husets byggår. Lars öppnar en lucka och plockar fram en extra fläktrem.

På moderna fläktar sitter motorn ihop med fläktskovlarna. Gamla fläktar med fläktrem drar massor. Att byta en sådan här kostar en del, men man tjänar igen bytet ganska snabbt med dagens el-priser, säger han. Han summerar genomgången – fastigheten har en modern och välskött undercentral, med ytterligare förbättringspotential, men också lågt hängande frukter i form av omoderna fläktar och energislukande tvätt- och torkmaskiner.
Tak och fasader har gåtts igenom tidigare.

– De handlar inte bara om de komponenter i huset som använder energi, utan också om tak, fönster fasader och otäta ytterdörrar som släpper ut värme, säger han.

Han förklarar att EMD-genomgång består av tre faser. Den första är en kartläggning av hela fastigheten från källare till taknock. Nästa steg är en fördjupad analys där man gör kalkyler över vilka effekter olika åtgärder skulle kunna få. ”Ska föreningen satsa på solceller?” ”Hur påverkas energiförbrukningen om vi byter ut maskinen – och hur lång är återbetalningen på den investeringen?” Det är ofta många faktorer att ta hänsyn till innan man kommer till beslut och genomförande. I den tredje fasen genomför man de åtgärder som man beslutat om. Man börjar med de lågt hängande frukterna och går sedan vidare med de större projekten, säger Lars Svingdahl.

Föregående artikel Nytt år och nya stämmor
Nästa artikel Elsäkerhet – tips från redaktionen

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här