Tuffare amorteringskrav och slopade ränteavdrag skrämmer inte hushållen lika mycket som den stigande elnotan. Bland bostadsrättsägare oroar sig var tredje hushåll för energin.
–Oron är delvis befogad. Även om uppvärmningskostnaderna endast står för en begränsad del av boendekostnaderna så riskerar de höga elpriserna göra den månatliga elräkningen dyrare. Men det riskerar också att både bostads- och hyresrättsföreningar höjer sina avgifter i syfte att finansiera de stigande elkostnaderna”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Den grupp där flest ser stigande boräntor som det mörkaste molnet på himlen är bostadsrättsägare. Här är det var fjärde ägare som anger räntan som det största hotet mot ekonomin.
–Det är sannolikt fler yngre hushåll med högre belåningsgrader i denna boendeform. De påverkas i högre utsträckning av ett stigande ränteklimat.
Det sparas också för den ovissa framtiden. Drygt åtta av tio hushåll sparar, amorterar eller gör både och. Hushållen har anpassat sina förväntningar om framtida räntor till en ny verklighet och räknar nu med att Riksbankens styrränta ligger på 2,55 procent om ett år. Samtidigt har andelen som inte gör någonting för att förbereda sig något högre än tidigare år.
–Att det finns en växande andel som inte gör någonting är förmodligen en återspegling av allt tuffare privatekonomiska förutsättningar, säger Américo Fernández.
