Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 50 punkter, till 3,50. Det är den högsta nivån sedan 2008. Här följer några tips på hur hushållen kan navigera i det förändrade landskapet.
Hushåll som ser sina ränteutgifter skena ser över sin konsumtion. Visst kan man dra ner på klädinköp, nöjen, resor , hämtmat och restaurangbesök men det finns också andra knep att ta till för att klara utgifterna.
Till att börja med – förhandla med banken. Svenskarna har stor andel av sina lån till rörlig ränta. Uppsidan är att det går att byta bank och förhandla sig till bättre villkor. Se till att få rabatt på listräntan!
Betala av dyra lån. Så länge lånet inte är bundet går det bra att betala av hela eller delar av skulden utan att det kostar extra.
Att samla lån och krediter är ett beprövat grepp.
Omvärdera bostaden. Enligt svensk lag kan man inte ta bolån på mer än 85 procent av bostadens värde. Men om bostaden är värd mer nu än när den köptes blir belåningsgraden lägre. En lägre belåningsgrad ger utrymme att baka in dyrare lån och krediter i bolånet.
Amorteringsfrihet – visst är bankerna restriktiva, men den som av någon anledning fått försämrad ekonomi (skilsmässa, sjukdom, arbetslöshet) kan förhandla med banken om att pausa amorteringar.
Jämka bolånet. Det går att få lägre månadskostnader genom att skattejämka sitt bolån. I Sverige är räntekostnader för lån avdragsgilla. Låntagaren får tillbaka 30 procent på räntekostnader upp till 100 000 kr, och 21 procent på räntekostnader över 100 000 kr. Man brukar få pengarna i form av skatteåterbäring varje år. Vid jämkning betalar man rätt skatt från början och får avdraget varje månad.
Sist men inte minst: Undvik att ta nya konsumtionslån, särskilt de som marknadsförs som ”räntefria”. Dessa är ofta dyra!
Källa: Låneförmedlaren Zensum
