År 2010 gick 22,3 procent av svenskarnas inkomster till boendet, jämfört med 21,5 procent i EU. Sedan dess har utvecklingen gått åt olika håll. Medan EU-genomsnittet sjunkit har Sveriges boendeandel stigit, särskilt efter 2022. År 2024 nådde den 24,6 procent – den högsta nivån under perioden. Då var gapet till EU-snittet som störst, 5,4 procentenheter.
Ensamstående pressas hårdast
För den som bor ensam blir boendekostnaden en betydligt tuffare. Ensamstående utan barn lägger 37,3 procent av inkomsten på boendet. Allra värst är läget för ensamstående över 65 år, där andelen når 38,8 procent. Ensamstående med barn lägger 33,1 procent.
Här bor man ”billigast”
Italienarna kommer undan med 14,1 procent och på Malta lägger man bara 12,6 procent av sin disponibla inkomst på boende. Värt att notera är också att amorteringar inte räknas in boendekostnaden inte ingår i beräkningarna.
Källa: Eurostatistik/Trygga