AnnonsMiele

Solceller kan vara mer eller mindre miljösmarta

2 jan 2022

En ny rapport har tagits fram för att reda hur hållbara solcellspaneler egentligen är. Det visar sig att klimatpåverkan skiljer sig mellan de olika typerna. Men det är inte bara själva tekniken som avgör.

”Jämförelse av klimatpåverkan från tillverkning av olika solcellsmoduler” heter en ny rapport som tagits fram av RISE Research Institute of Sweden inom ramen för projektet Klimateffektiv solenergi. I referensgruppen ingick bland flera andra Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Svensk Solenergi och Svenska Naturskyddsföreningen.

Rapporten siktar i första hand in sig på de faktiska klimatavtryck som tillverkningen av solcellsmoduler orsakar, men tittar också på mängden koldioxidutsläpp i förhållande till mängden producerad el – ett slags ”miljöeffektivitetsmått”.

− Vad gäller klimatavtryck handlar det mindre om teknologi och mer om vilket land solcellsmodulen produceras i, menar Christopher Frisk, forskningshandläggare för hållbar el vid Energimyndigheten. Det avgörande är den elmix som används för produktionen, i synnerhet för kiselbaserade tekniker där energiåtgången är stor.

Mycket stora skillnader i klimatavtryck mellan olika länder

Rapporten visar att skillnaderna är väldigt stora mellan olika länder. Klimatavtrycket är närmare tiodubbelt så stort i Kina som i Europa. Samtidigt är Kina helt dominerande på den globala marknaden för solcellsanläggningar. Europa står för några få procent och den svenska tillverkningen är marginell. Men det finns alternativ.

Christopher Frisk, forskningshandläggare för hållbar el vid Energimyndigheten.
Foto: Privat

Idag domineras marknaden helt av kiselbaserade solceller, de står för 96 procent av marknaden medan uppstickaren tunnfilmssolceller står för de resterande procenten.  Som namnet säger är de mycket tunnare än kiselsolceller, faktiskt flera hundra gånger tunnare.  Den mindre åtgången av material gör att dessa ger ett betydligt lägre klimatavtryck. Dessutom är de formbara och kan integreras in en takbeläggning till exempel. Men hur står de sig då det gäller verkningsgrad och livslängd i jämförelse med kiselbaserade produkter?

−Tunnfilm är ju bara ett samlingsnamn för helt olika typer av teknologier, de mest beprövade är Kadmiumtellurid (CdTe) och CIGS. De har en livslängd som närmar sig kisel, cirka 25 – 30 år, säger Christopher Frisk. Under riktigt bra förhållanden så skulle solcellspaneler kanske kunna hålla uppemot 50 – 60 år även om verkningsgraden förstås avtar med tiden. Teknologin utvecklas snabbt och vi har egentligen inget facit än.

Nya EU-tullar under 2022

Verkningsgraden är dock något högre för kiselbaserade solcellspaneler så rent generellt är kisel något mer effektivt i nuläget, men lämnar betydligt större klimatavtryck.

Utvecklingen går fort och mängden olika tekniska lösningar gör att det är svårt att överblicka marknaden. Christopher Frisk menar dock att man ur klimatsynpunkt kan slå fast en sak:

– Vill man som bostadsrättsförening vara klimatsmart idag så handlar det främst om att försöka välja en solcellspanel som producerats i ett land med en bra elmix, alltså där el produceras med lägre klimatpåverkan.

Det blir i dagsläget dyrare. Men på EU:s kommissionsnivå pågår arbete med att införa tullar baserade på klimatavtrycket, vilket kommer att göra europeiskt tillverkade solpaneler mer konkurrenskraftiga.

 

 

Föregående artikel Möt vinnarna av Projekt Språngbräda
Nästa artikel Amorteringsfria år för förstagångsköpare?

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här