AnnonsMiele

Stambyte – en riktig utmaning!

16 jul 2022

 

Stambyte. Bara ordet får nog de flesta bostadsrättstyrelser att rysa till. Det är helt enkelt det största och dyraste projekt en styrelse kan stå inför. Dessutom något som under lång tid ställer till det rejält i medlemmarnas vardag. Därför är det desto viktigare att styrelsen, när den dagen närmar sig, verkligen är ordentligt förberedd, påläst och att medel finns tillgängliga i föreningen.

Som väl är så är ju stambyte något som sker väldigt sällan. Normalt sett ska både avlopp- och vattenrör hålla i åtminstone 50 år. Borätt Forum fick en pratstund med Urban Bladin, projektledare med mångårig erfarenhet från stambyten och andra stora renoveringsprojekt hos bostadsrättsföreningar.

Sönderrostade stammar redan efter 20 år

− Jag har sett stammar som rostat sönder redan efter 20 år, men också stammar med uppåt hundra år på nacken som är fullt funktionsdugliga, säger han. Gammalt tjockt järngods. Men även moderna plaströr kan ju ha en längre livslängd. Många pratar ju om relining som ett alternativ till stambyte och det stämmer, men bara delvis.

Skillnaden på stambyte och relining

− En relining handlar uteslutande om avloppsrören, man bygger upp nya rör av plast inuti de gamla rören. Vid ett stambyte byts även husets vattenledningar ut, liksom tätskikten i och med att badrummen måste göras om. Så stambyte är ett mycket större projekt, berättar Urban Bladin.

Men hur vet man när det är dags?

Åldern ger ju givetvis en tydlig indikation på att det börjar dra ihop sig.

− Synliga läckage är ju självklart ett tecken, liksom rostrosor, sprickor i rören eller återkommande stopp i ledningarna. När det gäller vattenledningarna är varmvattnet är särskilt utsatt eftersom det cirkulerar hela tiden och nöter mekaniskt på ledningen inifrån.

Han berättar också att man ju kan ta prover eller filma insidan på röret. Rören under fastigheten kan ju också ha påverkats av sättningar och glidit isär i skarvarna. Men bara för att man har haft fuktskador betyder det inte att man ska rusa i väg och göra ett stambyte.

Viktigt att vet orsaken till fuktskadorna

− Det är viktigt att slå fast exakt vad som är orsaken till fuktskadorna. Det kan förstås vara sönderrostade rör, men också en felinstallerad diskmaskin, en felaktig rörkoppling, eller ett skadat tätskydd i ett våtutrymme. När man väl har konstaterat att det krävs ett stambyte eller kanske ”bara” en relining så bör man ta hjälp av en konsult eller projektledare för att se till att förfrågningsunderlaget blir rätt och komplett.

Det är väldigt dyrt, komplext och jobbigt

− Jag vill verkligen inte skrämma någon, säger Urban Bladin, men ett stambyte är väldigt komplext, jobbigt och dyrt. Mellan tummen och pekfingret handlar ett stambyte i en vanlig flervåningsfastighet om cirka 300 000 kronor per lägenhet. Det här är ingenting en förening ska försöka projektleda och handla upp själva. Sedan gäller alla de sedvanliga momenten. Skriv ett enda avtal med en välrenommerad entreprenör för hela uppdraget, utgå från ABT 06, som lägger funktionsansvaret på entreprenören. Se till att ha en bra besiktningsman.

Kontinuerlig information till medlemmarna

Sist, med inte minst, var noga med informationen till medlemmarna. − Är det så att föreningen misstänker att ett stambyte kan bli nödvändigt inom de närmaste åren, informera om detta, säger han. Det är ju både trist och onödigt att någon renoverar sitt badrum för bara något år senare bli tvungen att se det rivas igen. Slutligen, se till att all dokumentation sparas, inte minst slutbesiktningsprotokollet. Det ligger sedan till grund för den garantibesiktning man ska göra innan garantin går ut, fem år efter att projektet avslutats.

Föregående artikel 20% nedgång i antalet sålda bostadsrätter
Nästa artikel En fattig höst väntar…

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här