AnnonsStyrelsesupport

Vad hände med bostadsrättsutredningen?

30 mar 2021

2015 sjösatte Regeringen en stor bostadsrättsutredning. 2017 avslutades utredningen – men sen dess har det stått still. Samtidigt har bostadsrättslagen som trädde i kraft för 30 år sedan stundtals kritiserats kraftigt.

2015 initierade regeringen en ny bostadsrättsutredning med fokus på ett stärkt konsumentskydd. 2017 presenterade utredningen åtta förslag till förändringar. Bland annat föreslog utredningen att pantsättning i lägenhetsregistret skulle bli offentlig, att tidiga bokningsavtal med byggbolag skulle stoppas, disciplinstraff till den som skönmålar föreningens ekonomi, och att föreningen måste ha teknisk plan på 50 år.
Många var förväntansfulla inför regeringens nästa steg, bland andra Mäklarsamfundets chefsjurist Jonas Anderberg som själv satt med i utredningen.
– Vi satt och väntade på att det skulle gå vidare. När kommer lagrådsremissen, förslag på åtgärder, men det var bara tystnad, det hände ingenting. Till och med riksdagen uppmanade regeringen att gå vidare med åtgärder men ingenting hände, berättar Jonas Anderberg för Borätt Forum.

Flera kritiska röster

Jonas Anderberg och Mäklarsamfundet är inte ensamma i sin kritik. I början på 2020 kom Riksrevisionen med skarpt formulerad rapport som pekar på stora brister i konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Riksrevisor Helena Lindberg skrev följande i rapporten;
– Som konsumenter är vi vana vid vissa grundläggande rättigheter. Men när det gäller nyproducerade bostadsrätter är konsumenten i princip oskyddad. Regeringen bör se över lagstiftningen så att konsumentskyddet fungerar lika bra som på andra marknader.
Kritik kom även från Bolagsverket. Verkets jurist Johanna Sahlman menade i en intervju i Svenska Dagbladet att nuvarande lagstiftning gör det möjligt för bedragare att lura bostadsrättsköpare. Bland annat pekade hon på det faktumet att det inte ens finns krav på att visa befintligt bygglov i den ekonomiska plan som säljare redovisar för hugade spekulanter i glättiga säljprospekt. Något som bland annat lett till att ett antal köpare i Linköping riskerar bli sittande med värdelösa bostadsrätter.
Bostadsrättsutredning

Mindre framsteg

Under sommaren 2020 syntes dock en liten ljusning i tunneln när man förstärkte minoritetsstödet. En mindre del av de röstberättigade i en förening, minst 10 procent, kan runda en korrupt styrelse och få till en oberoende utredning av föreningens ekonomi och status ledd av en oberoende utredare tillsatt av bolagsverket.
Jonas Anderberg är också glad över att regeringen nu tillsatt en enmansutredning som ska komma med ett förslag till ett bostadsrättsregister sommaren 2022.
– Vi hoppas att detta kommer att resultera i ett lagförslag, säger Jonas Anderberg. Vi tror att ett sådant register kommer ha en stor betydelse, framför allt möjligheten att säkerställa rätta uppgifter om pantsättning på bostadsrätter, uppgifter som idag ofta är felaktiga.
LÄS ÄVEN: Medlemmar stoppade korrupt styrelse
Men i samma andetag kritiserar Jonas Anderberg oviljan till att exempelvis ta tag i alla de varianter av så kallade boknings- och reservationsavtal som florerar på marknaden, som medvetet ligger utanför bostadsrättslagen reglering. Han menar även att det avtal som ryms inom lagstiftningen, förhandsavtalet, är undermåligt sett ur köparens perspektiv. Likaså pekar Jonas Anderberg på brister i kraven på underhållsplaner. Han menar att informationen som finns i dem inte är till för att konsumenten ska kunna dra särskilt mycket slutsatser om ekonomin eller stabiliteten framöver, utan att den mest är till för intygsgivaren.

Vad säger då regeringen?

I sitt svar på kritiken från Riksrevisionen skriver man följande svar, daterat till den 17 juni 2020.
”Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i de övergripande iakttagelserna. I Regeringskansliet pågår en översyn av bostadsrättslagen, bland annat utifrån förslagen i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31). Flera av förslagen kan bidra till att stärka konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Det saknas dock underlag i betänkandet om flera av de brister som Riksrevisionen har pekat på. Arbetet i Regeringskansliet är därför inriktat på att ta fram ytterligare beredningsunderlag som bland annat tar sikte på de brister som Riksrevisionen har identifierat. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.”
Så vad är svaret på frågan i rubriken? Med tanke på hur lite som hittills uträttats och den kritik som framförts så kan nog svaret bara bli – alldeles för lite.
Gällande Bostadsrättslagen menar Jonas Anderberg att den inte möter dagens krav. Även om den har genomgått flera revideringar sedan 1930.
– Det är hög tid för en ny och modern bostadsrättslag, avslutar Jonas Anderberg.
Borätt Forum kommer att fortsätta följa händelseutvecklingen kring en uppdatering och skärpning av konsumentskyddet i Bostadsrättslagen.

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här