Det kan knappast ha undgått någon den senaste tidens media om bostadsrätts-föreningarnas ekonomi. Artiklarna över bostadsrättsföreningarnas ekonomi och behov av höjda årsavgifter har varit många, och det på goda grunder. Över hälften av Sveriges bostadsrättsföreningar går med underskott och var femte förening spar inte en krona. Det var innan pandemin och innan kriget i Ukraina. Idag är situationen ännu värre.
Många föreningar har därför tvingats höja sina årsavgifter kraftigt. En höjning på tio till 20 procent är idag inte ovanligt. Det finns också många föreningar som behöver höja sina årsavgifter ännu mer vilket naturligtvis är beklagligt. Men vad man behöver göra och vad
som sker i verkligheten kan vara två olika saker.
Många föreningar lever i tron att man inte behöver täcka sina kostnader utan att det helt enkelt räcker med att bara täcka drift och kapitalkostnader. Det är fel. En bostadsrätts-förening behöver även täcka sina avskrivningar (slitagekostnader). Gör man inte det bygger föreningen upp ett upplåningsbehov som med tiden kommer att innebära en högre belåningsgrad i bostadsrättsföreningen. Eftersom medlemmarna vill kunna belåna sina bostadsrätter med upp till 85 procent kan inte bostadsrättsföreningen samtidigt ha en belåningsgrad på mer än 20 till 25 procent. För om så är fallet kommer det att finnas
mer lån än vad som finns i tillgångar eftersom medlemmarnas bostadsrätter och bostadsrättsföreningens fastighet till syvende och sist utgör samma underliggande tillgång.
År 2022 har varit ett förlorat år för hushållen. Köpkraften har fallit kraftigt och det mesta talar för att hushållens köpkraft faller kraftigt även nästa år. Högre kostnader för boende och levnadskostnader gräver djupa hål i hushållens plånböcker. Det gör inte beslutet
lättare för en styrelse att höja årsavgifterna. Men som alla vet som sitter eller har suttit i en styrelse så är inte alla beslut roliga. Vissa beslut kan vara smärtsamma men nog så nödvändiga. Rådet till alla som sitter i en styrelse, och därmed är ansvariga för föreningens ekonomi, gör en budget och kommunicera i god tid till föreningens medlemmar hur föreningens ekonomi ser ut idag. Kommunicera också hur budgeten ser ut de
kommande fem åren och vilka framtida renoverings- och underhållsbehov föreningen har.
Med rätt och relevant information är det lättare för medlemmarna att förstå styrelsens agerande. Saknas kunskapen i styrelsen är rätt väg framåt att kontakta sin ekonomiska förvaltare. De ekonomiska förvaltarna har den kunskap som behövs för att ta fram rätt
beslutsunderlag för att sätta rätt årsavgifter. Ansvaret för att föreningen tar ut rätt årsavgifter är däremot inte förvaltarnas eller medlemmarnas ansvar utan styrelsens ansvar.
Vill man ha så låga avgifter som möjligt i en bostadsrättsförening finns inga genvägar. Låga kostnader är nyckeln. Låga drift-, kapital- och slitagekostnader får man om föreningen
sköter sin fastighet genom bra löpande underhåll, smart upphandling samt en långsiktig och ansvarsfull förvaltning. Det här kanske inte låter som den roligaste och mest upplyftande artikeln om bostadsrättsföreningar men sanningen är den att jag är alldeles övertygad om att efter regn kommer solsken, och så även i bostadsrättsföreningarnas värld.
Det positiva är att allt fler bostadsrättsförening inser värdet av en långsiktig och ansvarsfull förvaltning. Det gagnar föreningsmedlemmar som har för avsikt att bo kvar och bostadsrättsföreningens ekonomi på sikt. Just nu är det tungt med mycket som går emot hushållen och bostadsrättsföreningarna. Men en dag kommer det att vända och då blir det desto roligare för de hushåll och föreningar som tänkt efter före och lagt grunden till en sund och hållbar ekonomi.
