AnnonsMiele

Veckans fråga: Ägarlägenhet – varför inte?

7 apr 2022

Intresset för ägarlägenheter börjar vakna i Sverige. Möjligheten att äga sin lägenhet, som man gör i de flesta andra länder har funnits under ganska många år, men hittills har efterfrågan varit svag.

Skillnaden mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet är att den som köper en bostadsrätt endast har köpt rätten att bo i lägenheten, medan den som köper en ägarlägenhet har lagfart på den. Det ger större frihet att bygga om, pantsätta, hyra ut och överlåta lägenheten.

En bostadsrätt räknas som lös egendom och regleras i bostadsrättslagen och köplagen. Ägarlägenheten räknas som fast egendom och regleras av jordabalken.

Förra veckans fråga om föreningen diskuterat att ombilda föreningen till ägarlägenheter fick ganska få svar, och av dessa svarade lite drygt hälften nekande. En förening svarar att de inte diskuterat frågan men gärna skulle vilja veta mer. ”Helt klart intressant” är en annan kommentar.

I ytterligare ett antal föreningar har ordförande svarat ”Ja, men endast jag personligen”

Men några föreningar gav ganska fylliga kommentarer.

En föreningsordförande skriver:

”Vi är en oäkta förening. Nu vill ägaren till de kommersiella lokalerna att vi ska göra en tredimensionell fastighetsbildning. Styrelsen mkt tveksam. Ägaren till lokalerna väldigt drivande.”

Ett långt svar kommer från brf Milan i Upplands Väsby, norr om Stockholm.

”Vi har inom styrelsen pratat om utvecklingen för bostadsrätter, då vi upplever att pålagorna för Brf markant har ökat över tid, med allt större krav på styrelse och förening och till detta kommer då svårigheter att rekrytera kompetenta och villiga personer. Krav och pålagor i form av tvingade regler och ökande kostnader där brf missgynnas mot annat boende. Vi har även upptäckt att en allt större andel av våra medlemmar har utländskt påbrå och deras syn på ägandet harmonierar inte med grundtanken för Brf. De ser sig som ägare och att de då får göra precis som de vill med sitt ägande, vilket skapar onödiga problem mellan stadgar, styrelse och enskild medlem. Tillkommer också bristande kunskaper i svenska och svenska bestämmelser. Ett inte helt lätt problem att hantera, vilket kräver både tid och tålamod.   Vi har tidigare ställt oss frågan om Riksdag, Regering och underställda myndigheter håller på att ta död på Bostadsrätten som boendeform. Vi är en relativt liten förening som byggdes för 30 år sedan i enlighet med då gällande norm, vilket idag straffar sig med radikalt ökande kostnad för t.ex el, vatten och underhåll. Att komma tillrätta med detta kostar mycket stora pengar för att miljöanpassa föreningen och på sikt förhoppningsvis kunna spara pengar. Frågan som ställts till oss i styrelsen är om det finns något att vinna på att göra allt som måste göras utan att påtagligt öka avgiften, som redan idag ligger i det övre spannet för kommunen. Vi har tittat lösningen som en förening i Uppsala valde med att omvandla sig till ägarlägenheter och hur det skulle kunna genomföras för vårt vidkommande, men inte kommit längre än till en fundering.”

Det är tydligt att frågan om ägarlägenheter börjar röra på sig också i Sverige.

Föregående artikel Veckans fråga: Vilka är brf-ordförandens största utmaningar?
Nästa artikel Så lyckas föreningen med sitt reliningsprojekt

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här