18 jul 2023

Besvärliga personer med rättshaveristiska tendenser kan vara ett stort bekymmer för bostadsrättsföreningar och andra sammanslutningar. Föreningars årsmöte är som en sockerbit för en fluga för dessa personer.

– De är svåra att stoppa, men med rätt metoder kan omgivningen undvika att deras agerande skapar långvariga problem, säger psykoterapeuten Jakob Carlander som skrivit en handbok om rättshaverister. Rättshaverist är ingen diagnos utan ett beteende som Nationalencyklopedin beskriver som ”onyanserad och överdriven strävan att till varje pris utkräva sin rätt i stort och smått”.

Det första lilla fröet till ett rättshaveristiskt beteende finns inom de flesta, tror Jakob Carlander. För att det ska börja gro krävs dock en viss sårbarhet hos personen som gör att den lätt känner sig illa behandlad. Tillsammans med den legitimerade psykologen Andreas Wedeen har Jakob Carlander skrivit handboken ”Rättshaveristiskt beteende – bemötande i praktiken” (Gothia kompetens). Den riktar sig till offentliganställda, men behovet att hantera rättshaverister finns på flera plan i samhället.

Styrelser i bostadsrättsföreningar hör till dem som kontaktar Jakob Carlander för att få handledning när en medlems agerande har blivit en börda.

– Det kan vara den pensionerade ingenjören som motsätter sig stambytet som resten av föreningen är positiv till. Tröttar ut styrelsen Ibland sker det på årsmöten, ibland genom lappar i brevlådan eller i grupper på sociala medier den ihärdige personen ger inte upp. I värsta fall kommer den att pågå i åratal och trötta ut anhöriga, göra att vänner och bekanta försvinner och att en styrelse eller förening nästan går under. Personen själv kommer troligen aldrig att se sig som segrare, bara bli väldigt ensam.

– Slentrianmässigt kopplas rättshaveristens beteende till ärenden hos förvaltningar, men det förekommer lika mycket i det privata som i det offentliga. Det är inte förvånande med tanke på att frågorna som de driver hos det offentliga ofta handlar om att få rätt mot en granne eller liknande, säger Jakob Carlander som är legitimerad psykoterapeut och expert på rättshaverister. Enligt Jakob Carlander framför ofta personen krav om extrainsatta möten och påståenden om att personen talar för flera, icke namngivna, personer.

Det stora misstaget som styrelsen kan göra är att gå personen lite till mötes i tron att det ska göra den nöjd, som att kalla till ett extra informationsmöte.

– Behandla inte personer med rättshaveristiskt beteende annorlunda än andra medlemmar. Alla medlemmar måste bemötas på samma sätt, annars kan det skapas märkliga prejudikat, säger Jakob Carlander och nämner ett varnande exempel.

En medlem i en bostadsrättsförening klagade på missljud i lägenheten och krävde en mätning. Styrelsen beställde en mätning, men personen tyckte att den skulle utföras under alltför kort tid och krävde att den skulle ske under en vecka. Styrelsen accepterade detta, varpå medlemmen sade att han inte kunde vistas hemma under den veckan och krävde att få bo på hotell, som föreningen betalade. Även det kravet godtogs av styrelsen. Mannens husdjur kunde dock inte vara på hotellet och han krävde därför att det ordnades med ett djurpensionat. Sedan ville mannen även få skjuts till pensionatet samt ersättning för förlorad arbetsinkomst.

– Många av de styrelser som kontaktar mig inser snart att de nog gjorde fel från början. När de väl har inlett med att vara tillmötesgående blir det sedan svårt att ta sig ur denna onda spiral. Styrelser är en megafon Personer med rättshaveristiskt beteende kan söka sig till styrelser för att använda den platsen som en megafon. En annan arena är föreningars årsmöte, som är som en sockerbit för en fluga för dessa personer, beskriver Jakob Carlander. Där har de chansen att, inför publik, uppmärksamma brister hos styrelsen eller i deras beslut. Att vara rättshaveristisk innebär inte att personen har fel. Personen kan ha en poäng i sitt påstående, men proportionerna är skruvade. Det här gör att åhörarna kan bli förvirrade. De som håller i mötet bör därför vare sig tysta personen eller ge den fritt spelrum. Grannar till en person som driver en kamp bör vara försiktiga om ämnet tas upp, råder Jakob Carlander.

– Genom att bara lyssna på personens beskrivningar kan det tas som medhåll och trigga personen. Markera i stället avstånd, men på ett vänligt sätt. Säg att det är tråkigt att personen känner obehag, men att den får tala om det med styrelsen, hyresvärden eller annan ansvarig. Narcissistiska drag Rättshaverister kan ha narcissistiska eller paranoida drag, men de söker sällan själva psykiatrisk hjälp, enligt Jakob Carlander.

Att hantera personer med rättshaveristiska tendenser kan vara en utmaning för bostadsrättsföreningar och andra organisationer. Psykoterapeuten Jakob Carlander och psykologen Andreas Wedeen har skrivit en handbok om bemötande av rättshaverister och erbjuder råd och strategier för att hantera deras beteende. Rättshaverister strävar efter att utkräva sin rätt i alla möjliga situationer och kan vara svåra att stoppa. Här är några viktiga punkter att komma ihåg:

1. Undvik att ge särbehandling: Alla medlemmar bör bemötas på samma sätt, och det är viktigt att inte ge efter för rättshaveristens krav eller beteende. Att göra undantag kan skapa märkliga prejudikat och förstärka beteendet.
2. Förklara och visa förståelse: Försök förstå personens perspektiv och bekräfta deras upplevelse utan att ge medhåll till deras krav. Förklara att livet inte alltid är rättvist och att vissa saker är utanför vår kontroll. Genom att locka bort personen från sitt beteende kan det vara möjligt att skapa en insikt om konsekvenserna av att fortsätta på samma sätt.
3. Ta avstånd på ett vänligt sätt: Markera tydligt att du inte stöder rättshaveristens beteende och att du inte vill vara en del av deras kamp. Förklara att du inte vill diskutera ämnet vidare och att du föredrar att fokusera på andra delar av er relation.
4. Undvik att argumentera eller övertyga: Att försöka argumentera i sakfrågan eller övertyga personen om att de har fel kan förstärka deras beteende. Fokusera istället på att sätta tydliga gränser och markera avstånd utan att bli indragen i onödiga konflikter.
5. Sök stöd och handledning: Om situationen blir alltför påfrestande kan det vara klokt att söka råd och handledning från experter eller andra som har erfarenhet av att hantera rättshaverister. Det finns resurser och professionell hjälp att tillgå för att hantera dessa utmanande situationer.