Fem snabba…

med Tamara Maskovic´ Wängborg på Medlingscentrum, specialist på konflikthantering. Vad bråkar grannarna om? Även lukter och rök kan orsaka osämja. Vissa bråk är rena missförstånd eller handlar om olika vanor som enkelt kan redas ut med samtal och medling.

Tamara Maskovic´ Wängborg på Medlingscentrum, specialist på konflikthantering. Foto: privat.

1 Vad bråkar grannar om?
Grannkonflikter kan handla om väldigt små saker som blir stora känslomässiga frågor när de påverkar vår trygghet i vardagen. Några vanliga konflikter är ljud och oljud i gemensamma utrymmen som tvättstuga, trapphus och förråd. Lukter och rök kan också skapa osämja. Det kan också handla om renoveringar under olika tider på dygnet, buller och skador. Konflikter kan lätt uppstå när man bryter mot ordnings- och trivselregler och har olika syn på vad som är rimligt. Allvarliga konflikter där ohälsa ligger till grund kan visa sig i hot och trakasserier.

2 Är det lätt för dig att reda ut konflikter?
Både ja och nej – det beror på konfliktens natur. Vissa bråk är rena missförstånd eller handlar om olika vanor som enkelt kan redas ut med samtal och medling. I andra fall kan osynliga spänningar, långvariga irritationer eller principfrågor försvåra. Som medlare vill jag lyssna aktivt på alla parter genom att skala bort känslomässiga lager ochfokusera på fakta och behov, ställa frågor som “Vad hände? Hur upplevde du det? Vad vill du ska förändras?”. Det är viktigt att vara neutral och se möjligheter till förståelse och kompromiss. Vissa konflikter är “för infekterade” för att lösas direkt och då krävs ibland juridisk hjälp eller samarbete med extern part.

3 Dina tre bästa tips för att förebygga konfliktsituationer
Mitt första tips är se till att det finns tydliga regler och informationsinsatser. Föreningen ska ha lättillgängliga och uppdaterade stadgar/ordningsregler. När nya medlemmar flyttar in – ge
dem en “välkomstpärm” med regler och förväntningar. Mitt andra tips är att kommunicera och medla, det vill säga uppmuntra grannar att prata direkt med varandra i tid. Tydliggör var och ens ansvar att ta upp frågorna med den som det berör. Betona det gemensamma föreningsuppdraget. Inför en “kontaktperson för trivselfrågor” i föreningen. Ha en policy för hur man kanaliserar klagomål. Mitt tredje tips är att ingripa tidigt och dokumentera. När irritation börjar synas – agera snabbt, förebygg att det eskalerar. Be människor dokumentera störningarnas datum, tider och vad det handlar om. Ha rutiner för att varsla, medla och i sista hand gå vidare juridiskt om det behövs.

Foto: Adobe Stock.

4 Om bostadsrättsföreningen behöver få tillträde till en lägenhet men personen vägrar att öppna – vad gör man?
Det är en knepig situation, men några rättsliga och praktiska steg kan vidtas. Börja med att kontrollera  vad stadgarna säger, ibland finns det klausuler för inspektioner, underhåll och så vidare. Begär skriftligt besked att inträde behövs. Om medlemskapet innebär skyldighet att medverka i föreningens skötsel, kan föreningen formellt begära rättelse eller använda juridiken som underlag för åtgärder. I vissa fall kan föreningen ansöka om tillstånd hos domstol för att kunna gå in i bostaden. Tvångsförsäljning kan också i vissa svåra situationer användas när bostadsrättsinnehavaren inte fullgjort sina skyldigheter. I speciella fall är det också möjligt att söka samarbete och vägledning hos myndigheter, socialtjänst och hos övriga institutioner. Det kan ju finnas någon person som har en relation med den aktuella personen.

5 Vilka tidiga signaler ska man vara uppmärksam på innan det blir en infekterad konflikt?
Det kan handla om små irritationsklagomål som upprepas – ”du stänger alltid dörren hårt”, “du låter så högt ibland” – men som inte hanteras. Undvikande kommunikation, man börjar inte prata, man smyger runt frågorna men skvaller pågår. Man använder “vi” och “dem”-språk – tydlig grupptillhörighet eller “du mot mig”-retorik, informella klagomål mellan grannar i trappuppgångarna, en märkbar distans eller kylighet i bemötande där man tidigare varit schysst och trevlig. Ett förändrat beteende: någon slutar delta i sociala möten, uteblir från årsstämman, undviker styrelserepresentanter eller mindre provokationer som möts med skämt men som kan växa till stora problem.