Störningar i en bostadsrättsförening är en utmaning som de flesta styrelser förr eller senare ställs inför. Det kan röra sig om högljudda grannar, cigarettrök som sprider sig vid rökning på balkong eller återkommande konflikter mellan boende. Men hur långt sträcker sig egentligen styrelsens ansvar att agera och vilka konsekvenser kan det få om man inte gör tillräckligt?

När styrelsen får kännedom om en misstänkt störning har den en tydlig skyldighet att agera. Enligt bostadsrättslagen ska föreningen vidta åtgärder om en bostadsrättshavare orsakar störningar som inte skäligen bör tålas av de andra boende. Detta innebär att styrelsen måste göra efterforskningar och dokumentera klagomål, tala med berörda parter och eventuella vittnen samt vid behov anlita exempelvis en störningsjour. Det är också viktigt att följa upp ärendet tills problemet är löst. Att inte agera alls, eller att hänvisa den klagande till att själv lösa problemet, kan betraktas som en försummelse av styrelsens uppdrag mot bakgrund av att det är styrelsens ansvar att säkerställa att boendemiljön är trygg och trivsam för alla medlemmar.

Om styrelsen inte uppfyller sina skyldigheter kan det få ekonomiska konsekvenser. Enligt bostadsrättslagen kan föreningen bli skadeståndsskyldig om en medlem lider skada på grund av att styrelsen inte agerat tillräckligt. Exempelvis kan en medlem som under lång tid tvingas stå ut med nattliga störningar, utan att styrelsen ingriper trots upprepade anmälningar, ha rätt till ersättning för försämrad boendekomfort eller andra kostnader. NJA 2004 s 830 I vissa fall kan även enskilda styrelseledamöter bli personligt ansvariga om de grovt åsidosätter sina plikter. Detta framgår av rättspraxis där Högsta domstolen har betonat att styrelseledamöter har en vårdnadsplikt gentemot föreningen och är skyldiga att agera i föreningens intresse. NJA 2013 s 117

Utöver skadestånd kan en boende även ha rätt till nedsättning av månadsavgiften. Om störningarna är så omfattande att nyttjandet av lägenheten försämras väsentligt och föreningen inte agerar tillräckligt, kan den drabbade kräva att avgiften sänks för den tid störningar pågått. Detta synsätt har stöd i rättspraxis och bygger på samma principer som gäller för hyresrätter; den som inte kan nyttja sin bostad fullt ut ska inte heller behöva betala fullt. RH 2014:1

För att skydda både föreningen och de boende är det avgörande att styrelsen:

• Tar alla störningsanmälningar på allvar

• Dokumenterar varje steg i hanteringen

• Ger tydliga skriftliga tillsägelser

• Följer upp att problemen verkligen upphör

Vid allvarliga eller upprepade störningar bör styrelsen snabbt överväga formella åtgärder, såsom att utfärda en varning eller i sista hand säga upp bostadsrättshavaren. Enligt bostadsrättslagen kan nyttjanderätten förverkas om störningarna är särskilt allvarliga eller om rättelse inte sker efter tillsägelse. Det är dock viktigt att styrelsen följer de formella krav som lagen ställer, exempelvis att underrätta socialnämnden vid störningar i bostadslägenheter, för att undvika att en uppsägning ogiltigförklaras.

Styrelsens ansvar handlar inte bara om att reagera, utan om att agera på ett sätt som kan visas i efterhand. En väl dokumenterad process är den bästa försäkringen om någon senare ifrågasätter vad som gjorts. Att ignorera störningar eller agera halvhjärtat kan bli dyrt, både monetärt och genom förlorat förtroende bland medlemmarna. En styrelse som agerar snabbt, tydligt och korrekt visar däremot att den tar sitt uppdrag på allvar och stärker både tryggheten och tilliten i föreningen.