Även om Annette Högnäs är uppvuxen i Finland så har hon i många år bott i Stockholm. Men länge var det andrahandslägenheter eller kollektiv som gällde – att köpa en bostadsrätt var inget hon hade en tanke på.
-Fast jag hade faktiskt en bostadsrätt på 90-talet, även om jag aldrig bodde där. Jag köpte den för att jag tänkte att jag skulle flytta dit, men sedan trivdes jag så bra i det delade hus jag bodde i då, så i stället var det ett par vänner som bodde i lägenheten, minns Annette och fortsätter:
-Jag hade ingen koll alls då hur en bostadsrättsförening fungerar. Det fanns ju inte i Finland, där har man även nu främst ägarlägenheter.
Nåväl, Annette sålde ganska snart bostadsrätten och fortsatte att bo i andrahandslägenheter.
Den första bostadsrätten hon köpte ”på riktigt” var fritidsbostaden 2010.
-Det är en pytteliten vindskupa på 22 kvadratmeter, husen är från början gamla arbetarbostäder som gjorts om till en bostadsrättsförening. När jag köpte vindslyan hade jag ju ingen större koll på hur bostadsrätter funkar, men jag tyckte det var socialt och trevligt med byn där man jobbar med husen och miljön tillsammans, säger Annette.
Efter att hon träffat mannen som hon i dag beskriver som kärbon (”särbo låter så trist”) så beslöt de att köpa en bostadsrätt även om Annette ville bo kvar i sin andrahandslägenhet. Just då hade Annette lite pengar så hon stod för 90 procent av insatsen.
-Den lägenheten köpte jag 2014, och det är den som jag i dag bor i, berättar hon.
Den lägenheten bodde kärbon från början ensam i. 2018 flyttade paret ihop, och bodde tillsammans över pandemin.
-Men vi hade så olika tider… jag jobbar ju mycket och går upp tidigt på morgnarna, kärbon har jobbat med film och har en helt annan dygnsrytm. Så efter pandemin skaffade vi en liten bostadsrätt till honom där han bor nu, men främst orsaken var att någonstans ha en rökfri balkong, skrattar Annette.
Den fjärde bostadsrätten köpte Annette genom sitt företag. Men då företaget numera inte är huvudsysslan så planerar hon att sälja lägenheten så fort säljläget i det området ser lite bättre ut.
Men summa summarium: De senaste 15 åren har Annette lärt sig mycket om bostadsrättsföreningar – och dessutom: vad som fungerar bättre och sämre för medlemmar när det kommer till styrelsers arbetssätt. Även om hon själv endast varit styrelseledamot i en förening så deltar hon på de medlemsmöten som hålls i föreningarna, och är även med i några arbetsgrupper – som brandskyddsgruppen i sommarstugeföreningen, valberedare i kärbons förening och tvättstugeansvarig i brf:en där hon bor.
-En par av föreningarna har drivits på ett nästan maffialiknande sätt. Andra har fungerat väldigt bra – den föreningen som hade helt professionell förvaltning fungerade förstås bäst, och det blev inte en dyrare avgift för det, men effektivt, rättvist och konfliktfritt. Näst bäst fungerade den som tillhörde HSB, och där det var en oberoende person, en representant från HSB, med på styrelsemötena. Någon förening har skötts väldigt bra ekonomiskt, men inte velat lyssna på medlemmarna så mycket – man ville helst inte få in motioner till stämmorna. Så det har varit väldigt olika, säger hon.
Du har aldrig funderat på att gå med i styrelsen?
-Nja, förr tackade jag alltid nej när jag fick frågan för jag jobbade så oregelbundet och reste mycket. Och numera får jag aldrig frågan… jag tror jag kan vara lite obekväm ibland.
Hur tycker du att en bra styrelse ska vara?
-Man behöver tänka på att man sitter i styrelsen och att man ska behandla alla medlemmar rättvist och lika, så man behöver hålla lite distans och inte blir bästis och bundis med vissa medlemmar. Jag tror också det är bra om man har någon form av kunskap och erfarenhet med sig, det är ändå ett stort ansvar man har, inte minst ekonomiskt. Medlemmarna i föreningen har lagt mycket pengar på att köpa sina bostäder, säger Annette och tillägger:
-Transparens är också viktigt, inte bara när det gäller det ekonomiska utan gällande alla beslut och bakgrunden till besluten. Ja, och sedan behöver man nog kunna stå ut med människors känslor. Det handlar ändå om människors hem, och det är klart att inte bara ekonomin betyder något utan även att man får vara delaktig och påverka beslut.