Beståndet av skyddsrum är väldigt stort i Sverige, cirka 65 000. Faktum är att Sverige är ett av de mest skyddsrumstäta länderna i världen. Men samtidigt har kunskapen kring underhåll, iordningsställande och skötsel av våra skyddsrum mer eller mindre fallit i glömska. Följ med Peter Törnmalm från Presto på en genomgång.
Vi befinner oss i Stockholmsförorten Vällingby, byggt på 50-talet. Här finns många skyddsrum. Ett av de mer välskötta är brf Ritstiftets anläggning. Fastighetsägaren, i det här fallet alltså brf Ritstiftet, har det juridiska övergripande ansvaret för att underhålla sitt skyddsrum och se till att det är i brukbart skick. Dessutom bör man ju han grundläggande kunskaper i hur man iordningställer och hanterar rummet.
Ett första sak att bocka av är att se till att det är väl skyltat både utanför och inne i huset. Skyddsrum är ju inte bara för de boende i huset utan också för alla andra människor som råkar befinna sig i närheten vid en nödsituation. Det kanske allra mest grundläggande för ett fungerande skyddsrum är att man ska kunna göra det helt tätt. Den första dörren in är en riktigt kraftig stötvågsdörr, intill finns sandfyllda ventiler som ska kunna släppa ut luft. Innanför finns en luftsluss, antingen ett helt rum eller ett tält, till för att hindra att giftiga gaser ska kunna tränga in. Nästa dörr in är en så kallade gasdörr, tunnare men med en gassäker list längst dörrkanten. Den ska man ha koll på och underhålla regelbundet.
− En stor källa till problem i skyddsrum som inte blivit underhållna är golvbrunnarna, säger Peter Törnmalm. Den har en specialfunktion som gör att man ska kunna stänga av den. Den måste vara brukbar så att man kan stänga av och hindra vatten från att tränga in i skyddsrummet. Andra hål att täppa till är ventilationsluckorna. I utrustning på plats ska finnas kraftiga skyddsplåtar som skruvas på luckorna för att hindra splitter och gas att tränga in. Vidare ska de finnas byglar för att säkra upp belysningen i taket. Man ska också vara väldigt försiktig med alla former av ingrepp i betongen.
− Man borrar inte hål i väggen hur som helst, säger han med eftertryck. Det finns tydliga instruktioner hos MSB om hur man ska gå till väga. Egentligen ska man inte göra någonting med väggar, golv och tak utan att kontakta en skyddsrumssakkunnig. Särskilt känsligt är rörgenomdragningar, det går att göra med då måste man ta in expertis. Information finns på MSB:s hemsida.
− Ofta blir det billigare att dra rören runt betongkonstruktionen, menar han. Ytterligare en kritisk funktion är att det går att ta sig ut ifrån skyddsrummet på mer än ett sätt. Inne i skyddsrummet finns en lucka som kallas för reservutgång och när man öppnar den kommer man upp i ett stigschakt. Via en stege kan man nå en lucka i marken utanför huset. Luckan måste underhållas så att den inte börjar kärva. Men den kan sitta i ett låst lägenhetsförråd, som det då gäller att få tillträde till för underhåll.
Skyddsrummets hjärta är ventilationssystemet, här får man in frisk luft som renas via olika typer av filter. Ritstiftets system är av äldre typ. Man kopplar man på en anslutning till friskluftsintaget som har två filter – gas och dimfilter. Systemet drivs helt manuellt med en vev. Ett tungt arbete så det krävs att man turas om och håller i gång systemet hela tiden. När man iordningställt skyddsrummet, sett till att det är tätt samtidigt som frisk luft kan komma in, tappar man upp vatten och ställer fram toalettkärl. Då är tanken att man ska kunna klara sig därinne i tre dygn. All utrustning som krävs ska finnas i ett låst utrymme i eller i direkt anslutning till skyddsrummet. Vev till ventilationen, plåtar till ventiler, torrklosetter, plastpåsar med mera. Han berättar att all information om vad som ska finnas i förrådet finns hos MSB. Men behöver man komplettera får man vända sig till den privata marknaden.
Ansvaret för att våra skyddsrum är i gott skick och redo att användas ligger på fastighetsägaren. MSB genomför en del besiktningar men de kan självklart bara besöka en bråkdel av alla de 65 000 skyddsrummen. Men man kan ju också användas sig av privata aktörer och göra nödvändigt upprustningsarbete i sin egen takt. De flesta vet numera att skyddsrum ska kunna iordningsställas på 48 timmar. I praktiken måste en grupp ”vanliga” människor kunna utrymma lokalerna och få skyddsrummet i brukbart skick på ett par dagar.
Men tanken med skyddsrummen har ju alltid varit att de ska ha en vettig funktion även i fredstid; lägenhetsförråd, cykelrum, hobbyrum etc. Men man kan inte bygga om hur mycket som helst. Det är ju en hel del att hålla reda på, det årliga underhållet, att se till att all utrustning finns på plats och att ingen oönskad åverkan görs. Peter Törnmalm menar att mycket av den nödvändiga informationen finns hos MSB. Så om ni har ett skyddsrum i ert hus är det kanske dags att gå ner för en första inspektion. Om ni inte redan är i gång med arbetet.
Se även avsnittet om skyddsrum här: https://borattforum.se/videolista/skyddsrum-vad-galler/
