Besvärliga personer med rättshaveristiska tendenser kan vara ett stort bekymmer för bostadsrättsföreningar och andra sammanslutningar. Föreningars årsmöte är som en sockerbit för en fluga för dessa personer.
– De är svåra att stoppa, men med rätt metoder kan omgivningen undvika att deras agerande skapar långvariga problem, säger psykoterapeuten Jakob Carlander som skrivit en handbok om rättshaverister.
Rättshaverist är ingen diagnos utan ett beteende som Nationalencyklopedin beskriver som ”onyanserad och överdriven strävan att till varje pris utkräva sin rätt i stort och smått”. Det första lilla fröet till ett rättshaveristiskt beteende finns inom de flesta, tror Jakob Carlander. För att det ska börja gro krävs dock en viss sårbarhet hos personen som gör att den lätt känner sig illa behandlad.
Tillsammans med den legitimerade psykologen Andreas Wedeen har Jakob Carlander skrivit handboken ”Rättshaveristiskt beteende – bemötande i praktiken” (Gothia kompetens). Den riktar sig till offentliganställda, men behovet att hantera rättshaverister finns på flera plan i samhället. Styrelser i bostadsrättsföreningar hör till dem som kontaktar Jakob Carlander för att få handledning när en medlems agerande har blivit en börda.
– Det kan vara den pensionerade ingenjören som motsätter sig stambytet som resten av föreningen är positiv till.
Tröttar ut styrelsen
Ibland sker det på årsmöten, ibland genom lappar i brevlådan eller i grupper på sociala medier den ihärdige personen ger inte upp. I värsta fall kommer den att pågå i åratal och trötta ut anhöriga, göra att vänner och bekanta försvinner och att en styrelse eller förening nästan går under. Personen själv kommer troligen aldrig att se sig som segrare, bara bli väldigt ensam.
– Slentrianmässigt kopplas rättshaveristens beteende till ärenden hos förvaltningar, men det förekommer lika mycket i det privata som i det offentliga. Det är inte förvånande med tanke på att frågorna som de driver hos det offentliga ofta handlar om att få rätt mot en granne eller liknande, säger Jakob Carlander som är legitimerad psykoterapeut och expert på rättshaverister.
Enligt Jakob Carlander framför ofta personen krav om extrainsatta möten och påståenden om att personen talar för flera, icke namngivna, personer.
Det stora misstaget som styrelsen kan göra är att gå personen lite till mötes i tron att det ska göra den nöjd, som att kalla till ett extra informationsmöte.
– Behandla inte personer med rättshaveristiskt beteende annorlunda än andra medlemmar. Alla medlemmar måste bemötas på samma sätt, annars kan det skapas märkliga prejudikat, säger Jakob Carlander och nämner ett varnande exempel.
– Rättshaveristiskt beteende är jättesvårt och går djupt in i människan. Förklara att du har förstått hur personen beskriver sin upplevelse, men att ibland får vi acceptera att livet är orättvist. Genom att locka bort personen från sitt beteende kan den kanske få en insikt om vad det kommer att kosta att vara kvar i det.
En ond spiral
När de väl har inlett med att vara tillmötesgående blir det sedan svårt att ta sig ur denna onda spiral.
En medlem i en bostadsrättsförening klagade på missljud i lägenheten och krävde en mätning. Styrelsen beställde en mätning, men personen tyckte att den skulle utföras under alltför kort tid och krävde att den skulle ske under en vecka. Styrelsen accepterade detta, varpå medlemmen sade att han inte kunde vistas hemma under den veckan och krävde att få bo på hotell, som föreningen betalade. Även det kravet godtogs av styrelsen. Mannens husdjur kunde dock inte vara på hotellet och han krävde därför att det ordnades med ett djurpensionat. Sedan ville mannen även få skjuts till pensionatet samt ersättning för förlorad arbetsinkomst.
– Många av de styrelser som kontaktar mig inser snart att de nog gjorde fel från början. När de väl har inlett med att vara tillmötesgående blir det sedan svårt att ta sig ur denna onda spiral.
Styrelser är en megafon
Personer med rättshaveristiskt beteende kan söka sig till styrelser för att använda den platsen som en megafon. En annan arena är föreningars årsmöte, som är som en sockerbit för en fluga för dessa personer, beskriver Jakob Carlander. Där har de chansen att, inför publik, uppmärksamma brister hos styrelsen eller i deras beslut. Att vara rättshaveristisk innebär inte att personen har fel. Personen kan ha en poäng i sitt påstående, men proportionerna är skruvade. Det här gör att åhörarna kan bli förvirrade. De som håller i mötet bör därför vare sig tysta personen eller ge den fritt spelrum.
Grannar till en person som driver en kamp bör vara försiktiga om ämnet tas upp, råder Jakob Carlander.
– Genom att bara lyssna på personens beskrivningar kan det tas som medhåll och trigga personen. Markera i stället avstånd, men på ett vänligt sätt. Säg att det är tråkigt att personen känner obehag, men att den får tala om det med styrelsen, hyresvärden eller annan ansvarig.
Narcissistiska drag
Rättshaverister kan ha narcissistiska eller paranoida drag, men de söker sällan själva psykiatrisk hjälp, enligt Jakob Carlander. Problemen kan i stället uppdagas i parterapier. Anhöriga är en ofta bortglömd grupp när det talas om personer med rättshaveristiskt beteende.
– Att paret önskar terapi kan vara för att partnern inte längre orkar med en ständig konflikt med grannar. Barn och barnbarn har kanske slutat hälsa på eftersom de har tröttnat på gnatet om personens kamp. Av samma skäl kan vänner ha slutat att bjuda in.
Anhöriga till den som har rättshaveristiskt beteende ska aldrig argumentera i sakfrågan. Försök inte heller att övertyga personen om att den har fel. Det leder nästan alltid till att personens beteende förstärks.
– Gör tydligt att du har förstått hur den upplever saken, men säg att du inte vill vara en del av den kampen. Förklara att du inte vill ha åsikter om den frågan utan att du önskar att ni fokuserar på andra delar av relation, då ger du den personen ett val.
Jakob Carlander första råd för att förhindra framväxten av en inre rättshaverist är att lyssna till omgivningen. Om anhöriga, kollegor eller andra personer påpekar att du lägger för mycket tid och kraft på att vara upprörd eller strida är det klokt att lyssna på dem. Då är det dags att acceptera att du kanske inte blev rätt behandlad, men att du bör lägga det bakom dig.
– Det primära i livet blir när kampen får fortsätta och ältandet dominerar. Att då släppa taget blir smärtsamt eftersom det innebär en insikt om att allt som investerades i detta bara var slöseri med tid.
Sätt också en fast gräns för hur långt du tycker att det är värt att driva en fråga som är viktig för dig
En vanlig fråga som Jakob Carlander möter är om personens eget agerande i en tvist eller dylikt har drag av rättshaverist. Det kan vara någon som har kopplat in en högre chef för att få rätt i ett ärende eller har kontaktat rektor när lärarens utlovade löften om stöd till eleven inte har infriats.
– Naturligtvis har man rätt att kämpa för sin rätt, men gör det på ett klokt sätt och håll en trevlig ton. Tala om för läraren att du tänker gå vidare till rektorn i förhoppning om att hitta en lösning.
Källa: Dagens Nyheter
