Den störande grannen, den olovliga andrahandsuthyraren eller den som lämnar soporna kvar utanför dörren till grannarnas förtret. Det är bara några av de ”kniviga scenarier” som kan tänkas dyka upp i en bostadsrättsförening. Borätt frågade tre styrelseordföranden om deras erfarenheter. Vad är det som upprör, irriterar och får de boende att gå man ur huse.
Det handlar om livet i en förening, där de boende helst ska samsas, ta gemensamt ansvar, veta vem som är vem och åtminstone nicka igenkännande åt varandra. Hur ser det ut i verkligheten? Är det tyst på nätterna? Vem bor i lägenheten under egentligen? Eller grannens sopor som sprider en obehaglig odör i trappuppgången. Irritationerna kan bli många. Vi börjar med den störande grannen – hur ska man gå till väga?
– Det viktigaste är att man dokumenterar alla störningar annars kommer man ingen vart. Om personen inte bättrar sig får man anlita någon som kan hjälpa till så man slipper fronta personen, säger ordförande Anki Beijer, Brf Ritlaget 3.
– Vi hade tidigare försökt bli av med en person, gett honom flera tillsägelser utan att det hjälpte, folk var rädda och ingen vågade vittna. Vi började med att dokumentera allt, kontaktade en advokat som i sin tur skickade en anmodan till mannen om att han skulle upphöra med sina beteenden vilket han inte gjorde. Då gick vi vidare till hyresnämnden, efter att vi hade sagt upp honom, och till slut lyckades vi och hans hyresrätt förverkades. Ordförande Kent M Andersson, Gåshaga Pirar 5, håller med om att dokumentationen är viktig när det gäller att exempelvis avhysa en störande person och inte förlita sig på att ”man kan allt själv”.
– Styrelser byts ut. Hur många styrelser har man inte haft under 10 år? Ett antal och då kan dokumentation försvinna. Tro inte att du kan allt själv, ta i stället hjälp av en jurist för att komma vidare man kan inte bara ”sitta och tycka till”, menar han. – Jag brukar rekommendera att knacka på dörren och säga att ni blir störda. Vi hade en tjej som lånade ut sin lägenhet i vilken det festades i fram till kl. fem på morgonen. Grannarna blev jättestörda. Jag plingade under morgonen därpå och möttes av en helt oförstående kille som inte alls förstod att de hade stört grannarna. Då skickade vi en anmodan till lägenhetsinnehavaren och hon blev förskräckt, ursäktade sig och lovade att det inte skulle upprepas. Det löste sig, berättar ordförande Caroline Silverudd Lundbom, Brf Mallen 9.
Alla är överens om att ”störande grannar” är ett ganska vanligt problem. I Brf Ritlaget 3 bor både hyresgäster och bostadsrättsägare.
– En del börjar bli till åren, en del kan inte klara sig själva, en del röker mycket, jag har gjort en del orosanmälningar till Stadsdelsnämnden av den enkla anledningen att det någon som inte mår bra och behöver hjälp. Det kan inte vara en bostadsrättsförenings ansvar att fixa det utan det måste vara samhället, säger Caroline.
– Det är lättare att bli av med en bostadsrättsinnehavare än en hyresgäst, de faller inte under hyreslagen. Att bli av med hyresgäster är i princip omöjligt, säger Anki. Kent hade problem med hissen i fastigheten – det handlade om skadegörelse. Han menar att man ska akta sig för att kollektivt bestraffa alla boende i huset.
– Hissen förstördes men vi gjorde fel när vi satte upp plakat med typ ”skärp er”! Och många reagerade med ”jag har inte gjort någonting”. De uppmanade oss att ”gå till den skyldige om ni vet vem det är”. Det var många som kände sig kränkta den gången. Olovlig andrahandsuthyrning har de alla erfarenhet av. Personen som ständigt hyr ut sin bostad utan att fråga styrelsen om lov. Ibland flera gånger. En palett av olika personer går in och ut genom andrahandsuthyrarens dörr.
– Knacka på, uppmanar Anki, minst två gånger i veckan och dokumentera att personen aldrig är där.
– Vi hade en person som köpte en lägenhet i syfte att hyra ut den, någon ramlade ner från balkongen, en annan bröt armen men till slut sålde han bostaden men förstod inte varför han inte fick hyra ut den ”utan lov”, berättar Caroline.
– De ska förstå att de gör fel. Där jag bodde tidigare sa jag till ägaren ”hyr du ut lägenheten utan lov igen så tar vi den” vi vet att du inte bor här och då upphörde andrahandsuthyrningen, berättar Kent. Caroline menar att styrelsen inte har ”sagt nej” till någon som vill hyra ut i andra hand under ett år om det exempelvis handlar om att man vill prova samboförhållande, studier eller jobb på annan ort.
– Däremot har vi sagt ”nej” när det börjar bli alltför lång tid. Vi hade ett par som bodde i Spanien och ville ha lägenheten när de flyttar tillbaka till Sverige men när det pågått i mer än tre år ifrågasatte styrelsen om de överhuvudtaget hade planer på att flytta tillbaka. Då blev de arga och valde att sälja i stället.
Ni verkar alla ha ett relativt liberalt förhållningssätt till andrahandsuthyrning?
– Absolut men vi följer alla hyresnämndens rekommendationer. Det gäller att inte tillåta någon att hyra ut längre än två år, säger Anki.
– Vi har ett problem nu och det är en tjej som vill hyra ut har ansökt och fått tillstånd att hyra ut i ett år men hon har hyrt ut tidigare flera gånger, rest och varit borta ett par månader. Nu har hon kommit in på en treårig utbildning och ser framför sig att hon ska hyra ut lägenheten i tre år. Det är inte självklart att hon får, säger Caroline. Anki redovisar ett annat exempel, där mannen hyrde ut sin bostadsrätt från första stund eftersom han fick jobb utomlands. Han frågade om lov att hyra ut ännu en gång.
– Han fick inte hyra ut igen men han vände sig till hyresnämnden och fick rätt. Han köpte lägenheten för fyra år sedan men har aldrig bott där. Sopor som sorteras fel eller luktar illa brukar också vara ett problem i en förening.
– Om soporna står i trapphuset en längre tid börjar det lukta både det ena och andra. Jag säger åt grannarna att de ska knacka på dörren och be dem ta in soporna i lägenheten i stället tills de bestämmer sig för att slänga dem där de ska slängas, säger Kent. Vi har ett kollektivt ansvar att säga åt varandra. En del tycker det är jobbigt men annars blir soporna stående.
– Vi har gått över till matavfallssortering men många slänger mer i restavfallet än vad man ska göra, som kartonger och tidningar. En del grannar har noterat ICA-kortets nummer och så ser man vilken lägenhet det handlar om. Då har man gåt upp med papperskassarna och ställt dem utanför dörren, säger Caroline.
– Jag tar ett kort på skräpet och säger att det kommer en faktura på 1500 kr för det är vad det kostar att ta bort det alternativt att man tar bort det själv. Det är effektivt kan jag lova, säger Anki. – Vi har problem med att man lägger kartonger i pappersinsamlingen i stället för kartonginsamlingen. En del glömmer att ta bort namnlappen på kartongen och då har vi en del energiska människor i föreningen som ställer kartongen utanför ”rätt dörr”.
– De flesta sköter sig väldigt bra och ofta är det inga problem alls, numera luktar det gott till och med i soprummet, avslutar Kent och ser nöjd ut.
