AnnonsMiele

Första hjälpen för blödande brf:er

19 dec 2023

Ett frivilligt kapitaltillskott kan vara ett alternativ till att låna pengar på banken till föreningens finansiering av till exempel underhåll eller amortering av skulder. I gengäld får de medlemmar som gör ett frivilligt kapitaltillskott en lägre månadsavgift.

Kapitaltillskott innebär i praktiken att man flyttar delar av lånen från föreningen till medlemmarna, vilket är skattemässigt gynnsamt. När bostadsrätten säljs kan säljaren göra avdrag för kapitaltillskott i deklarationen från sin eventuella vinstskatt. Det avdragsgilla beloppet motsvarar bostadens andel i de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet.

De medlemmar som inte har deltagit på stämman, valt att rösta nej till förslaget eller som lagt ner sin röst, får då möjlighet att få sin sak prövad i hyresnämnden. Foto: Adobe Stock.

Vad händer om en brf-ägare inte kan eller vill göra ett kapitaltillskott trots att det har beslutats på stämman?

Om en bostadsrättsförening (brf)-ägare inte kan eller inte vill göra ett beslutat kapitaltillskott enligt stämmobeslut, kan det leda till olika konsekvenser beroende på föreningens regler och stadgarna. Medlemmen bör konsultera föreningens stadgar och söka råd från en jurist eller fastighetsförvaltare för att förstå de specifika konsekvenserna och alternativ som gäller för deras situation.

Om full enighet inte nås kan beslutet tas av föreningsstämman med kvalificerad majoritet samt att hyresnämnden ska godkänna beslutet. De medlemmar som inte har deltagit på stämman, valt att rösta nej till förslaget eller som lagt ner sin röst, får då möjlighet att få sin sak prövad i hyresnämnden.

Stadgeändring

För att kunna genomföra ett frivilligt kapitaltillskott måste föreningens stadgar ändras för att klargöra att föreningen har två andelstal där det ena avser bostadsrättshavarens andel av föreningens lån och det andra avser driftskostnaderna.

Den största anledningen för en enskild bostadsrättshavare till att genomföra kapitaltillskott är att de totala boendekostnaderna, eftersom man får en lägre månadsavgift, sjunker. Foto: Adobe Stock.

Fördelar

Den största anledningen för en enskild bostadsrättshavare till att genomföra kapitaltillskott är att de totala boendekostnaderna, eftersom man får en lägre månadsavgift, sjunker.

I föreningar med hög skuldbörda har man en risk att lägenheterna snabbt sjunker i värde vid räntehöjningar i rask takt och ökade avgifter. Efter kapitaltillskott kan föreningen även få bättre räntevillkor på kvarvarande lån. Det innebär att frivilliga kapitaltillskott inte bara är positivt för de som väljer att betala av sin andel utan även för föreningen i stort och för de medlemmar som väljer att inte göra någonting.

Det finns olika typer av kapitaltillskott.

Indirekt kapitaltillskott – är den del av medlemmens månadsavgift som använts till att amortera på föreningens lån under tiden medlemmen bott i bostaden.

Direkt kapitaltillskott – det kapital som medlemmen tillfört föreningen vid ett enskilt tillfälle. Det kan exempelvis innebära att samtliga medlemmar betalar in 10 000 kronor för en extraamortering av föreningens lån.

Frivilligt kapitaltillskott –frivilliga kapital tillskott är precis vad det låter som, helt frivilliga för en medlem i en bostadsrättsförening. Vid ett frivilligt kapitaltillskott inför bostadsrättsföreningen ett system med skilda årsavgifter och två andelstal.

 

Om en bostadsrättsförening (brf)-ägare inte kan eller inte vill göra ett beslutat kapitaltillskott enligt stämmobeslut, kan det leda till olika konsekvenser beroende på föreningens regler och stadgarna. Här är några möjliga scenarier:

 

  1. Rättsliga konsekvenser: Om kapitaltillskottet beslutades på en stämma och är juridiskt bindande enligt föreningens stadgar och lagstiftning, kan bristande efterlevnad leda till rättsliga konsekvenser. Föreningen kan vidta rättsliga åtgärder för att tvinga medlemmen att följa beslutet.
  2. Ekonomiska sanktioner: Föreningen kan införa ekonomiska sanktioner för medlemmar som inte fullföljer sina skyldigheter. Det kan inkludera böter eller andra påföljder som beslutats av föreningen.
  3. Risken för uteslutning: Enligt stadgarna kan det finnas bestämmelser om uteslutning av medlemmar som inte följer beslutade åtgärder. Uteslutning är dock oftast en sista utväg och kan vara komplicerad, särskilt om det finns lagliga hinder för att utesluta medlemmar.
  4. Ränta och påminnelser: Föreningen kan kräva att medlemmen betalar ränta eller andra administrativa avgifter för att täcka kostnaderna för att hantera situationen.
  5. Förhandling och alternativa lösningar: Föreningen kan också överväga att förhandla med medlemmen för att hitta alternativa lösningar eller betalningsplaner som är mer hanterbara för medlemmen.

 

 

Föregående artikel Dyrt att bygga bostadsrätter
Nästa artikel Chockhöjning av vatten, avfall och värme

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här