Bostadsrättsföreningar kan vara lätta byten för oseriösa byggföretag. Rätt kollar och bra avtal kan rädda föreningen från dyrbara misstag och stort obehag. Louise Brown, vd på granskningsbolaget ANSVAR, ger här tips på hur föreningen kan gardera sig mot byggfusk och svartjobb.
Vem är du, och vad jobbar du med?
– Jag är i grunden antikorruptionsrevisor och jobbat med granskning i många år. I september 2020 var jag med och lanserade Ansvar, en tjänst för att hjälpa företag och organisationer med upphandlingsstöd, bakgrundskontroller och platsbesök när de anlitar entreprenörer. Vi är ett team på 10 personer med lång erfarenhet. Syftet med verksamheten är att få bort arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering.
Hur stort är problemet?
– Det är omfattande! Uppskattningsvis 30-50 procent inom delar av branschen. Ny statistik från UC visar att företag i allt högre utsträckning används som brottsverktyg. Inom byggbranschen och fastighetsservice misstänks vartannat konkursat företag under 2020 vara oseriöst.
Vad ska bostadsrättsföreningar tänka på de anlitar entreprenörer?
– Att de entreprenörer som föreningen anlitar dels är seriösa, dels inte lägger ut arbetet på underentreprenörer utan föreningens förgodkännande. Det kan vara knepigt att kolla om ett bolag ”jobbar svart”, utan vettiga löner, skatter eller har kopplingar till organiserad brottslighet och skatter, särskilt om det är bolag som tar in utländsk personal där reglerna är krångliga, men det är viktigt. Beställaren kan råka ut för att betala för vitt arbete trots att jobbet utförs av svartarbetare. Risken är också stor att det arbete som utförs inte håller rätt kvalitet.
Tre nyckelord – kravställan, kontroller och uppföljning.
* Kolla att företaget har kollektivavtal. Är företagets ledning medlem i arbetsgivarorganisation? Då har företaget automatiskt kollektivavtal.
* Fråga vem som ska göra jobbet – Kolla omsättning jämfört med antalet anställda. T ex är det troligt att ett företag med 150 miljoner men bara 24 anställda tar in underentreprenörer.
* Kräv att alla entreprenörer och deras underentreprenörerna kan redovisa att de betalar avtalsenliga löner, skatter och sociala avgifter.
* Kolla eventuella underentreprenörer noga. Är det svenska företag, utländska filialer eller utstationerade utländska företag? Finns det i utstationeringsregistret?
* Kolla yrkesbevis – Är personalen kvalificerad, finns yrkesbevis (oavsett hemland)?
* Skulder – kolla ekonomin och eventuella skatteskulder hos entreprenör och underentreprenörer.
* Avtal-var noggrann vid avtalsskrivande – ställ krav på avtalsenliga löner, rätt att granska och lägg in viten eller rätt att innehålla betalning om svart arbetskraft används i projektet.
* Skriv också in att bara förgodkända underentreprenörer får anlitas. Det ska inte gå att byta UE eller leverantörer utan att beställaren godkänner det. Var tydlig med att ni håller inne betalning om entreprenören bryter mot detta.
* Inspektera byggplatsen. Gå dit och prata med dem som jobbar där. Be dem identifiera sig. Larma entreprenören direkt om där påträffas andra än överenskommet.
* Skriv in i avtalet att betalning sker först när arbetet är utfört, besiktigat och godkänt.
Vilka risker löper föreningen om de anlitar oseriösa entreprenörer?
– Att arbetet blir dåligt utfört, men också att man finansierar kriminell verksamhet som tar en del av pengarna som skärs emellan det ni betalar och det som slutligen fås ut i lön längst ner i kedjan, men det kan också bli personhot och korruption.
Vad betyder byggfusk och svartjobb för samhällsekonomin?
–Konsekvenserna för samhällsekonomin blir att hederliga företag konkurreras ut, att människor utnyttjas och att kriminella nätverk göds. Det handlar inte bara om byggkvalitet utan också om social hållbarhet, säkerhet och arbetsmiljö.
Borätt 2/2021 med temat Lag&rätt landar i brevlådorna till påsk. I tidningen tar vi ett grepp om frågan om svartjobb och byggfusk. Vad är orsakerna, vilka konsekvenser det får för den enskilda bostadsrättsföreningen – och vad föreningen kan göra för att skydda sig.
Redaktionen
