Lägenheten saknar bygglov. Det känns som om vi har köpt luft

Lägenheterna på Hagagatan 50 i Stockholm får användas som lokaler och övernattningslägenheter men inte som bostad eftersom bygglov saknas. Varken fastighetsmäklare eller ordförande i styrelsen var medvetna om detta och allra minst det chockade paret som flyttade in. Nu sitter de fast i en rävsax.

Efter flera år i sin bostadsrätt fick Maria Lindholm och hennes sambo veta att deras lägenhet saknar bygglov. Lägenheten på Hagagatan, som de köpt  för 3,5 miljoner kronor, har klassificerats som verksamhetslokal – vilket innebär att det är olagligt att bo där.

Deras lägenhet saknar bygglov och klassificeras som en verksamhetslokal. Foto: Adobe Stock.

– Det var en chock. Vi vet inte hur länge vi kommer att kunna bo kvar, det är lite oklart. Föreningen kan i stort sett tvinga oss att använda vår lägenhet som en kommersiell lokal eller övernattningslägenhet, säger Maria Lindholm.

Är ni inte skyldiga i föreningen att informera eventuell köpare om att det saknas bygglov och därmed inte är en bostad?

– Vi har försökt ta reda på vilka som har vilka skyldigheter och de jurister jag har haft kontakt med menar att föreningen är bara skyldig att acceptera medlemskap. En privatperson får äga en lokal, bostadsrätt eller dylikt, det är upp till dem, säger David Jangdal, ordförande i Munin 40.

Lägenheten ligger på nedre botten det finns igen utgång mot gatan så lokalen kan inte användas som butik. Foto: Adobe Stock.

Lägenheten ligger på nedre botten och saknar utgång mot Hagagatan. Fastigheten ägs av bostadsrättsföreningen Munin 40, som 2011 sålde två verksamhetslokaler till en byggfirma. Lokalerna byggdes om till bostäder och såldes vidare som så kallade bostadsrättslokaler – en juridisk term som inte är detsamma som bostäder. Bygglov för att ändra lokalerna till bostäder ordnades aldrig.

– Det här hände långt innan någon av oss som bor här idag flyttade in. Vi har kontaktat byggfirman, men ärendet är över tio år gammalt och väldigt komplicerat, säger David Jangdal.

I föreningens årsredovisningar nämns heller inte att lokalerna byggts om till lägenheter. Föreningen ansökte om bygglov 2018 och 2023 men fick avslag båda gångerna. Enligt detaljplanen får det inte finnas bostäder i gatuplan.

– Lokaler i bottenvåningar ska användas för affärsändamål eller liknande. Det är viktigt för att skapa en levande stadsmiljö, säger stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S).

I föreningens årsredovisningar nämns heller inte att lokalerna byggts om till lägenheter. Föreningen ansökte om bygglov 2018 och 2023 men fick avslag båda gångerna.

Marias lägenhet kan ha förlorat upp till hälften av sitt värde eftersom den inte är klassad som en riktig bostad.

– Det känns som att vi köpt luft för över en miljon kronor, säger Maria.

Nu står hon och hennes sambo med ett stort lån och en lägenhet de inte får bo i. Om de säljer riskerar de en betydande förlust. Samtidigt kan föreningen få böter om paret stannar kvar.

Brf Munin 40 har meddelat att de inte har för avsikt att köpa tillbaka lokalerna, eftersom ansvaret för bostaden (eller lokalen) ligger på köparen.

Maria och hennes sambo planerar nu att stämma säljaren.

– Det är en stor stress. Vi är fast i en process som kan ta flera år, säger Maria.

Enligt stadsbyggnadskontoret får lokalerna användas som övernattningslägenheter, men inte för permanent boende.

– Det finns ingen dörr mot gatan, så lokalen kan inte användas som butik. För stadsdelen gör det ingen skillnad om någon sover där ibland eller bor där permanent, men för oss gör det all skillnad i världen.

Mäklaren och säljaren uppger att de inte kände till att lägenheten inte fick användas som bostad.

– Det är klart att jag är arg. Vi står med stora lån, riskerar böter och en osäker framtid, säger Maria Lindholm.