Om krisen kommer – är skyddsrummet redo?
I tider av ökad osäkerhet och upprustning av civilförsvaret har Sveriges skyddsrum kommit att hamna alltmer på agendan. Sverige har cirka 65 000 skyddsrum och många av dem ligger i källare under bostadshus som ägs av bostadsrättsföreningar.
Med ett skyddsrum i fastigheten följer en rad skyldigheter för föreningen och regelverket kan upplevas snårigt. Dessutom riskerar föreningen stora kostnader vid föreläggande om upprustning av skyddsrummet. Enligt lagen om skyddsrum och tillhörande förordning och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar fastighetsägaren för att underhålla skyddsrummet och dess utrustning så att utrymmet snabbt kan iordningsställas och göras tillgängligt för allmänheten. Fastighetsägaren ansvarar också för att det finns tydlig skyltning om var skyddsrummet finns. I fredstid får skyddsrum användas till annat, ofta som förråd, men vid höjd beredskap ska det inom 48 timmar kunna återställas till skyddsrumsdrift.
För att uppfylla kraven på skyddsrumsdrift ska det bland annat finnas täta utgångar, fungerande ventilation, tillräcklig vattentillgång och toalettmöjligheter. Att ha ansvaret för ett skyddsrum kan innebära praktiska och juridiska utmaningar. MSB, som ansvarar för tillsyn över och för att besiktiga skyddsrum, kan förelägga föreningen att åtgärda brister i rummets försvarsförmåga. Om föreläggandet inte följs kan föreningen åläggas vite. Kostnader för sådana åtgärder kan bli betydande, särskilt om skyddsrummet är äldre eller i dåligt skick. Enligt 6 kap. 2 § i förordningen om skyddsrum kan fastighetsägare få statlig ersättning för skäliga kostnader som höjer skyddsförmågan – men inte om bristerna beror på bristande underhåll eller otillåtna ingrepp. Det är därför viktigt att inte nyttja utrymmet på ett sätt som innebär permanenta förändringar eller där skyddsförmågan försämras på grund av bristande underhåll.
För att ni som styrelse lättare ska kunna uppfylla era skyldigheter bör ni ha rutiner för löpande kontroll av skyddsrummets utrustning och hur skyddsrummet vid behov kan öppnas och iordningsställas. Utse en eller flera ansvariga i styrelsen och ha en dialog med era medlemmar om vikten av att alla hjälps åt att tömma och ställa i ordning utrymmet. Att få till ett bra samarbete kan få stor betydelse vid höjd beredskap. För att underlätta underhållet och minska risken för kostsamma åtgärder, samt höja krisberedskapen hos styrelsen och föreningens medlemmar bör ni: • Gör en checklista för årlig kontroll av skyddsrummets utrustning • Utse ansvariga för att ställa i ordning och öppna skyddsrummet vid höjd beredskap • Se till att ha ett informationsblad med instruktioner för snabb iordningsställning • Ha en löpande dialog med medlemmarna om gemensam beredskap, t.ex. vatten, proviant och en gemensam radio med batterier Att ha ordning på skyddsrummet är både ett lagkrav och en trygghet. Genom enkla rutiner kan ni säkerställa att skyddsrummet och föreningen är redo om krisen kommer.
