När kriser inträffar, oavsett om det handlar om en brand, en vattenläcka eller något så allvarligt som krig, blir bostadsrättsföreningens styrelse en central aktör. Styrelsen bär det yttersta ansvaret för fastigheten och boendemiljön. Ett ansvar som i en krissituation kan växa långt utöver vardagens frågor om ekonomi och underhåll. Centralt är också att upprätta en beredskapsplan.

Även om vi har ett pågående fullskaligt krig i vårt närområde och en mängd konflikter runt i världen känns den stora krisen och ännu mer kriget väldigt avlägset för de allra flesta av oss. På ett Borätt forum-event frågade vi ett antal styrelsemedlemmar om de hade någon kris- eller beredskapsplan. Svaren var vaga, ”vi har diskuterat det”, ”vi har en FB-grupp” eller ”vi borde ha det”.
Kanske är det ändå dags att några första steg till att upprätta någon form av plan och inventera föreningens resurser och möjligheter? Brf:en i sig är ju en bra boendeform i kris- och krigstid eftersom det finns en organisation på plats som kan agera och skapa bättre möjligheter för skydd och försörjning.

Så låt oss göra en genomgång kring vad MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lagar och förordningar säger. Enligt lagen ska fastigheten hållas i gott skick, med fungerande brandskydd, vatten, värme och ventilation. Men när samhällsstörningar inträffar räcker det inte med att invänta kommunens eller räddningstjänstens insatser. Styrelsen måste ha en plan för att snabbt kunna agera, informera de boende och säkerställa att akuta åtgärder vidtas.

Vid brand eller annan olycka innebär det att känna till var avstängningsventiler och elcentraler finns, och att ha kontaktvägar till jourtjänster. Vid längre avbrott i el eller värme blir uppgiften att informera medlemmarna om situationen och, om möjligt, ordna tillfälliga lösningar. I extrema väderhändelser kan det handla om att skydda fastigheten från översvämning eller nedfallande träd.
Frågan blir ännu mer komplex vid höjd beredskap eller krig. Då gäller de nationella principerna för krishantering – ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen – även för bostadsrättsföreningar. Styrelsen förväntas kunna hålla fastigheten fungerande så långt det är möjligt, se till att skyddsrum är tillgängliga och iordningställs i förmedla information till medlemmarna även om vanliga kommunikationsvägar slås ut.

Det är därför inte längre en fråga om ”om” utan ”när” en bostadsrättsförening ställs inför en kris. Förberedelser, riskanalyser och tydliga rutiner kan vara avgörande för tryggheten. I slutändan handlar det om mer än juridik och teknik – det handlar om förtroende. När samhället gungar är det styrelsen som ska stå stadigt och ge de boende en känsla av att någon håller i rodret.
En beredskapsplan för brf:er. En beredskapsplan för bostadsrättsföreningen innebär att styrelsen utser krisansvariga och kontaktpersoner för el, vatten, mat, sjukvård och kommunikation. All viktig information samlas i en krispärm med kontaktlistor, rutiner och resursöversikt. Föreningens gemensamma utrymmen kan användas som skydd, värmepunkt eller samlingsplats och en resurskarta upprättas över medlemmarnas tillgångar och kompetenser. Ett gemensamt krislager med vatten, mat, värme, belysning, kommunikationsutrustning och sjukvårdsmaterial ska underhållas regelbundet. Kommunikation sker både internt via kontaktlistor, anslagstavlor och chattgrupper, och externt med viktiga samhällsaktörer. Slutligen bör planer finnas för reservkraft samt vattenförsörjning genom lagring, filter och regnvattenuppsamling.