Allt fler bor ensamma i Sverige: ”Framför allt äldre”
Allt fler människor bor ensamma i Sverige. I dag är hälften av alla hushållen i landet bestående av enbart en vuxen person – en siffra som ökat drastiskt den senaste tioårsperioden.
-Vi ser framför allt en ökning när det gäller äldre 70 till 79 år, och frågan är om det behövs en anpassning av bostadsutvecklingen framåt utifrån den numerären, säger Hans Jonsson, nationalekonom på Boverket.
De senaste åren har andelen ensamhushåll ökat markant i Sverige. Tittar man över det senaste decenniet, från 2015 till 2024 så har andelen ensamhushåll ökat med cirka tre procentenheter. Det kan låta lite – men om man som exempel tar Västra Götaland, som hade en ökning på 2,8 procentenheter från 2015 till 2024 så innebär ökningen i absoluta tal att det blivit nästan 60 500 fler hushåll som är ensamförsörjande i regionen.
I vissa län är ökningen ännu högre – exempelvis Västernorrland och Norrbotten har ökat antalet ensamhushåll med över fyra procentenheter sedan 2015.
Rent logiskt borde ju en annorlunda sammansättning av hushållen också leda till ett förändrat bostadsbehov. Men frågan är om det krävs en ny strategi och anpassning när det gäller bostäder framåt?
-Nu är det framför allt äldre 70-79 år och åldersgruppen mellan 30 och 39 år som ökat när det gäller ensamhushåll. Men det här brukar gå i cykler i åldersgrupperna, och frågan är om det finns ett behov av anpassning när det gäller bostadsutvecklingen framåt, säger Hans Jonsson.
Att vi fått nya trender på bostadsmarknaden de senaste åren kan till viss del förklaras med att bostadsbyggandet i Sverige stannade av 2019. I och med det skapades en form av inlåsning på bostadsmarknaden, personer som kanske annars skulle ha flyttat har blivit kvar i tidigare boende.
-Bostadsbeståndet påverkar ju vilka möjligheter man har. Det kanske leder till att man väntar lite längre med att bli sammanboende och skaffa familj till exempel, säger Hans Jonsson.
Men med dessa siffror som bakgrund – ska man sluta bygga villor och satsa mer på mindre lägenheter?
-Efterfrågan kanske är lägre just nu på just den delen, men fortfarande är det ju i villa som svensken helst vill bo. Sedan kanske alla inte har den möjligheten, utan man hamnar i en lägenhet eller en bostadsrätt för att det kostar lite mindre, säger Hans Jonsson.
Bilden har länge varit att det är flest ensamboende i storstäderna, och att man håller ihop mer i landsbygdskommuner.
Men sanningen är en helt annan: Stockholm ligger relativt lågt på listan över antalet singelhushåll procentuellt sett, och är dessutom det län i hela landet där antalet ensamhushåll ökat minst under den senaste tioårsperioden, från 46,8 till 48,6 procent av det totala antalet hushåll.
Halland är annars det län som sticker ut med landets högsta andel sammanboende och de lägsta siffrorna i Sverige när det gäller ensamhushåll. Här är 43,7 procent av hushållen bestående av en vuxen person.
Högst andel ensamhushåll finns i de norra delarna av Sverige – i både Jämtland och Norrbotten är runt 52 procent av alla hushåll ensamförsörjande. Också Värmland, Örebro och Gästrikland ligger högt.
-Man får nästan titta i varje enskild kommun vad som har skett och hur demografin ser ut, men i en del kommuner, särskilt på landsbygden, finns det många äldre, och det kan vara en delförklaring till varför det är en hög andel ensamboende där, konstaterar Jonsson.
Ytterligare en förklaring kan förstås vara att man helt enkelt har större möjlighet att bo ensam i områden där huspriserna och boendekostnaderna är lägre, en annan att det finns fler alternativa boenden (kollektivhus, studentkorridorer etcetera) i större städer.
Vad det finns för utbud av bostäder påverkar också andelen ensamhushåll: Den som bor som ensam vuxen, med eller utan barn, bor framför allt i hyresrätt eller bostadsrätt. Enligt Hurvibor, en del av Hyresgästföreningen, så är 70 procent av de som bor i hyresrätt ensamförsörjande och 60 procent av de som bor i bostadsrätt.
Det betyder att områden som består av mycket villakvarter också har en högre grad av sammanboende vuxna än områden med många lägenheter. Tittar man på statistiken kommun för kommun så ser man också att kommuner som Lomma, Danderyd och Vaxholm där medelinkomsten är hög och många bor i villa har en låg andel ensamhushåll.
Så hur ska man egentligen tänka när det gäller bostadsutveckling framåt?
-Behovet är fortsatt varierat, men mycket styrs ju av vad man har råd med. Att äga sitt boende och att bo centralt är ju ett önskemål hos många, men det är inte säkert att man har den möjligheten. Det gäller att titta på hur det ser ut demografiskt framåt och att byggnation sker så den möter befolkningstillväxten.
