Det riskerar att bli både dyrt, krångligt och fult. Kritiken växer mot den nya lagen som tvingar fastighetsägare att ordna egen förpackningsinsamling – trots att det är producenterna som enligt lagen ska stå för kostnaden.

Från den 1 januari 2027 måste alla fastigheter, inklusive bostadsrättsföreningar, samla in fem sorters förpackningar i eller nära huset. Målet är ökad återvinning, och i nybyggda hus med stora soprum är kraven ofta lätta att uppfylla.

Men för många äldre flerbostadshus saknas utrymme. Bostadsrättsföreningar uppmanas därför att bygga nya miljöstugor på gården eller vid gatan – investeringar som kan uppgå till hundratusentals kronor och som i praktiken hamnar på de boendes avgifter.

– Det är fastighetsägarnas ansvar att följa lagen och det finns inget ekonomiskt stöd, säger Helena Hölerman på återvinningsbolaget SRV.

Fastighetsägarna är kritiska. Elvira Andersson menar att lagen slår fast att insamlingen ska vara gratis för hushållen – och därmed även för bostadsrättsföreningarna.

– Avsikten var inte att flytta investeringskostnader från producenterna till brf:erna och driva upp boendekostnaderna, säger hon.

Samtidigt har flera kommuner höjt avfallstaxan med hänvisning till den nya insamlingen, något som enligt Fastighetsägarna strider mot producentansvaret. I Stockholm riskerar särskilt små föreningar att gå back, eftersom platsbrist kräver tätare tömning.

Utöver kostnaderna varnas också för konsekvenserna för stadsmiljön. När nya sopkärl ställs upp längs gatorna utan samordning kan stadsbilden förfulas kraftigt, menar Stockholms skönhetsråd.

– I äldre stadsdelar kan det bli en chockartad förändring där gröna ytor offras, säger kanslichefen Henrik Nerlund, som efterlyser tydligare riktlinjer för hur insamlingen ska gestaltas.