En ny undersökning visar att många bostadsrättsinnehavare saknar grundläggande kunskap om sin förenings ekonomi – trots att de flesta upplever att informationen från styrelsen är tillräcklig. Mer än hälften vet inte hur hög räntan är på föreningens lån. ”Föreningens ekonomi påverkar direkt den egna boendekostnaden, särskilt vid ränteförändringar”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Inför vårens årsstämmor i landets bostadsrättsföreningar har SBAB, i samarbete med Kantar, kartlagt kunskapsnivån bland bostadsrättsinnehavare. Resultatet pekar på ett tydligt glapp mellan upplevd och faktisk insikt i föreningens ekonomi.

Nästan hälften av de svarande, 48 procent, uppger att de inte känner till föreningens belåningsgrad. Ännu fler, 62 procent, saknar kännedom om räntan på föreningens lån. Samtidigt anser hela 81 procent att de får tillräcklig information från styrelsen.

– Årsredovisningen är det viktigaste dokumentet för att förstå hur föreningen mår ekonomiskt. Att inte läsa den är lite som att köpa en begagnad bil utan att lyfta på motorhuven, säger Robert Boije.

Han varnar för att den låga kunskapsnivån kan få konsekvenser för både privatekonomin och föreningarnas långsiktiga stabilitet.

– Med tanke på att bostaden ofta är livets största investering är det oroande att så många saknar koll. Föreningens ekonomi påverkar direkt den egna boendekostnaden, särskilt vid ränteförändringar, säger han.

Undersökningen visar också att engagemanget i föreningarnas beslutsprocesser är begränsat. Knappt hälften av bostadsrättsinnehavarna deltog i den senaste årsstämman. Av dessa deltog en tredjedel i egenskap av styrelsemedlemmar eller kandidater.

Deltagandet varierar mellan olika grupper. Äldre personer och höginkomsttagare deltar i högre utsträckning än yngre och låginkomsttagare. Geografiska skillnader finns också – boende i Skåne är mer aktiva än exempelvis göteborgare.

– Ju äldre man blir desto mer engagerar man sig, vilket sannolikt hänger ihop med ökad erfarenhet och ett större behov av kontroll, säger Boije.

Samtidigt är viljan att engagera sig i styrelsearbete begränsad. Drygt var femte bostadsrättsinnehavare, 22 procent, uppger att de varken har suttit i eller kan tänka sig att sitta i en styrelse.

– Det finns en risk att vissa åker snålskjuts på andras engagemang. Att bidra till föreningens arbete borde vara en självklar del av att bo i bostadsrätt, säger Boije och betonar att man inte behöver vara expert för att göra nytta i en styrelse.

Undersökningen genomfördes mellan den 2 och 11 mars 2026 och omfattar 1 042 personer i åldern 18–79 år.