Glöm inte juridiken kring laddstolparna

Peter Hellman Advokat Engström & Hellman Advokatbyrå AB
Laddstolpar på föreningens p-platser eller i garage framstår lätt som en ren teknikfråga. I praktiken är det dock ett projekt där man även måste tänka på juridiken. Frågan är särskilt aktuell just nu eftersom regeringen nyligen föreslagit att boende, från och med den 29 maj i år, i många fall ska kunna kräva att föreningen installerar en laddningspunkt för elbil vid deras p-platser.
Den första frågan föreningen bör ställa sig är om parkeringsplatserna är upplåtna med bostadsrätt eller om de hyrs/arrenderas ut. Olika upplåtelseformer ger olika spelregler och särskilda regelverk kan gälla om föreningen inte äger marken eller om parkeringen ligger inom ramen för en gemensamhetsanläggning. Om p-platserna är upplåtna med bostadsrätt bör föreningen vara försiktig med hur laddinfrastruktur finansieras och organiseras. En modell där föreningen bekostar något som i praktiken höjer nyttan för enskilda medlemmar kan skapa problem utifrån lagens skydd mot beslut som är ägnade att ge en medlem en otillbörlig fördel till nackdel för andra medlemmar.
Nya regler och nya skyldigheter
De föreslagna nya reglerna innebär en skyldighet för bostadsrättsföreningar att installera en laddningspunkt vid p-platserna hos de som begär det. Detta gäller oavsett om p-platsen ingår i upplåtelsen av bostadsrättslägenheten, hyrs eller arrenderas; men förutsätter att p-platsen ligger i eller i närheten av samma hus som lägenheten och att föreningen upplåter eller hyr ut både lägenheten och p-platsen. Vid denna typ av installationer är det den boende som ska stå för de kostnader som laddningspunkten medför. Bostadsrättsföreningen kan i vissa fall vägra att installera laddningspunkter, men bara om det finns en befogad anledning till det. Föreningen kan ha en sådan anledning exempelvis om det redan finns laddningspunkter som används kollektivt och en sådan plats kan erbjudas, eller om föreningen har planer på att installera laddningspunkter inom rimlig tid. Även när installationen skulle medföra stora kostnader för föreningen, som uppgradering av fastighetens elinfrastruktur, om kablar behöver installeras på platser som föreningen behöver använda för annat eller om installationen påverkar andra boende negativt kan man ha rätt att vägra. En sådan vägran kan prövas av hyresnämnden.
Ska beslutet fattas av stämma eller styrelse?
Styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen, men beslut om väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark ska typiskt sett fattas på föreningsstämman enligt 9 kap. 15 §
BrL. Ur ett rättsligt riskperspektiv är det oftast bäst att behandla förändringen som en väsentlig förändring och låta stämman fatta beslutet. Då kan stämman dessutom vara ett sätt att både förankra och “försäkra” processen. När det gäller de föreslagna nya reglerna om installation av laddningspunkt om en medlem eller hyresgäst begär det ska dock, enligt en ny bestämmelse i 9 kap 15 § tredje stycket BrL, beslut om installation av sådana laddningspunkter fattas av styrelsen.
Bygglov och elsäkerhet
Själva laddaren kräver normalt inte bygglov, men åtgärder i samband med installationen kan vara lov- eller anmälningspliktiga; exempelvis om brandskyddet ändras, fasaden påverkas, en ny parkeringsplats anordnas eller skyltar/skärmtak tillkommer. Har man inte koll på reglerna kan det i värsta fall leda till byggsanktionsavgift. Stäm därför alltid av med kommunen eller en jurist vid osäkerhet. När laddningsplatserna är i drift har man ansvar för att installation och användning är säker. Installation ska exempelvis utföras av ett registrerat elinstallationsföretag och att beställaren måste kontrollera att företaget får utföra arbetet. Eftersom bränder kan uppstå i samband med laddning måste elsystemet därtill vara anpassat för det effektuttag som krävs.
För att navigera rätt bland dessa krångliga frågor, särskilt när det gäller det nya reglerna, kan det vara bra att anlita juridisk hjälp innan föreningen låser sig vid avtal och debiteringsmodeller.