AnnonsElectrolux Professional AB

Bolånebluff – falska uppgifter i bolåneansökan

21 nov 2024

Högsta domstolen (HD) har fastställt Svea hovrätts dom mot en 33-årig man som vilselett Danske Bank med falska uppgifter i en bolåneansökan. Domen innebär att det saknar betydelse om banken faktiskt lidit någon kreditförlust – själva risken för förlust räcker för att handlingen ska betraktas som grovt bedrägeri.

33-åringen beviljades 2018 ett lån på 1,5 miljoner kronor för att köpa en bostadsrätt i Stockholmsområdet. I sin ansökan hävdade han att han hade en fast anställning på ett byggföretag med en månadslön på 43 500 kronor. I verkligheten arbetade han på McDonald’s med betydligt lägre inkomst, vilket Ekobrottsmyndigheten senare upptäckte.

Svea hovrätt dömde mannen för grovt bedrägeri och urkundsförfalskning till dagsböter och villkorlig dom. Mannen överklagade till HD med argumentet att banken aldrig utsatts för någon verklig förlust, eftersom lånet hade säkerhet i form av en bostadsrätt som ökat i värde.

HD avvisade mannens resonemang. Domstolen fastslog att det faktum att mannen uppgett kraftigt felaktiga inkomstuppgifter innebar att lånet var förknippat med en betydligt högre risk än vad banken haft anledning att tro. Att banken haft säkerhet i bostadsrätten eller att dess värde stigit saknar enligt HD betydelse.

I domen står det:

”Lånefordran har varit mer osäker och lånet inneburit en större risk för förlust än vad banken haft anledning att räkna med. Att det har funnits en säkerhet i form av pant i bostadsrätten saknar betydelse.”

Enligt åklagare Nils Råby vid Ekobrottsmyndigheten är domen ett välkommet beslut som stärker förtroendet för kreditmarknaden. Ett friande hade enligt honom kunnat öppna upp för fler bolånebedrägerier och skapa otrygghet för banker och andra långivare.

– Genom HD:s avgörande skapas en avskräckande effekt, och det är väldigt glädjande. Ett friande hade kunnat underminera kreditmarknaden och i förlängningen leda till högre räntor för alla, säger Råby.

HD:s beslut markerar tydligt att falska uppgifter i låneansökningar är ett allvarligt brott – även om ingen direkt ekonomisk skada uppstår.

Föregående artikel ”Skatteverket skiter i det”
Nästa artikel Vad är styrelsens ansvar vid störning?

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här