Årets tredje nummer av tidningen Borätt har just lämnats till tryck och kommer att landa i brevlådorna under veckan som kommer. Eftersom det är valår i år, har redaktionen intervjuat bostadsminister Johan Danielsson och de bostadspolitiska talesmännen från samtliga riksdagspartier.
De svar vi fick var starkt ideologiskt präglade och visar tydligt både kunskapsnivå och ambitionsnivån hos de politiska partierna.
Det var länge sedan Sverige förde en aktiv bostadspolitik. Statliga byggsubventioner och hårda regler styrde byggandet på 1950, -60, -70 och 80-talen. Bostaden ansågs som en rättighet. I dag finns en rest kvar i form av hyresregleringen som infördes som en krisåtgärd 1942.
Avigsidorna med den hårt reglerade bostads- och byggmarknaden blev uppenbara. Lägenheter i miljonprogramsområden stod tomma. Hus som byggts på fel platser fick rivas.
1990-talet kom med en ny frihet. Avreglering och fri konkurrens blev orden för dagen. Gränserna öppnades för entreprenörer från olika länder. Samtidigt skapades ett system som byggde på egenkontroll snarare än på oberoende kontroller vid byggen. Det enda som blev kvar var den kära gamla hyresregleringen.
Efter tre decennier av marknadsstyrning sitter vi i Sverige med en komplex problembild. Fastighetsägare som tröttnade på att äga attraktiva adresser med låga hyresintäkter sålde till nybildade bostadsrättsföreningar. Husen rustades och innerstäderna fick nytt liv.
Numera inriktas nyproduktionen till stor del på bostadsrätter. Det är dyrt att bygga, och byggbolagen får snabbare igen sina pengar om de säljer bostadsrätter. Hyrorna i nyproducerade bostäder blir i dag höga – det råder i princip fri hyressättning sedan länge. Det gör att bostadskonsumenter i många år sett det som en mycket bättre affär att köpa en bostadsrätt med lånade pengar till låg ränta.
Men bostadsrättsköparen har i dag ett svagt konsumenträttsligt skydd. En joker i leken är de tillfälliga byggstyrelser som driver projekten. De tillsätts av byggföretaget vilket gör att banden mellan leverantören av huset och beställaren är mycket täta. Lojaliteten ligger inte alltid på de blivande bostadsrättsinnehavarnas sida. Samtidigt har Sverige stora problem med byggfusk och svartjobb. Nyproducerade fastigheter erbjuder inte alltid ett okomplicerat boende, utan många dras med fuktskador, felinstallerade maskiner, brister i ventilation och dränering.
Även bakom de vackra fasaderna i äldre hus kan fuskrenoveringar ställa till det. Det byggs takvåningar med läckande fönster som kan äventyra hela fastigheten och det slarvas med fuktspärrar och takrenovering. Okunnighet, slarv och ren kriminalitet är vanliga.
Bostadspolitik brukar sällan ligga högt på väljarnas lista över de viktigaste valfrågorna – ändå är det få som anser att den svenska bostadsmarknaden i dag fungerar väl.
Detta är en debattartikel i Borätt Forum. Skribenten svarar för åsikter, fakta och innehåll i artikeln.
