FOTO ISTOCK

I Sverige lever idag 22 060 personer med skyddad identitet. Hur ska man som styrelse agera om någon med skyddad identitet flyttar in i bostadsrättsföreningen?
Av Caroline Säfstrand

– VI HAR EN offentlighets och sekretesslag i Sverige, men den reglerar främst myndigheter. I privata sammanhang finns inget sådant regelverk utan där får man göra det man tycker är lämpligt. Vi har tagit fram en vägledning för myndigheter om hantering av skyddade uppgifter och styrelsen kan göra detsamma i sina stadgar, så att alla vet hur de ska hantera situationen om den dyker upp. Enhetliga rutiner minskar risken för att uppgifterna oavsiktligt lämnas ut, säger Ingegerd Widell på Skatteverket.

Ingegerd Widell på Skatteverket

DET FINNS TRE TYPER av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas. Den ena är skyddad folkbokföring och kan användas om det finns särskilda skäl att anta att en person riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller trakasserier. Detta skydd innebär att personen får vara folkbokförd i den gamla kommunen trots att han eller hon flyttat därifrån. En lägre grad av skyddade personuppgifter kallas sekretessmarkering. Det är en administrativ åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret och fungerar som en varningssignal för Skatteverket och andra myndigheter om att en prövning ska göras innan uppgifterna om personen lämnas ut. Det tredje skyddet kallas fingerade uppgifter och gäller för personer som är utsatta för särskilt allvarlig brottslighet och hot. Detta innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och ett nytt personnummer.

RUTINER OCH OFFENTLIGA HANDLINGAR. Styrelsen är skyldig att lämna kontrolluppgift till Skatteverket över de överlåtelser som har skett under året. Den skyldigheten gäller även personer med skyddad identitet. – Däremot bör man, om man har skyddade personuppgifter, fundera en gång extra om man ska delta i föreningar, styrelsearbete och liknande eftersom man då ofta finns på föreningens hemsida, i protokoll och andra liknande offentliga dokument, säger Ingegerd Widell.

I ANDRA FALL FÅR MAN som styrelse tillsammans med personen utvärdera och ta ställning till hur man ska agera för att inte utlämna känslig information. I de flesta handlingar kan det exempelvis räcka med att skriva personnummer istället för att skriva namn och adress. Det är också viktigt att ha rutiner för det material som läggs ut på hemsidor och sociala medier.
– Harmlösa bilder och texter från den gemensamma trädgårdsdagen kan sluta i katastrof om skyddade personuppgifter röjs. Naturligtvis är det av allra största vikt att den som har skyddade personuppgifter är tydlig med att inte vilja synas i dessa sammanhang, och för föreningen att följa detta önskemål, säger Ingegerd Widell. ■

Läs mer om skyddad identitet på www.skatteverket.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *