Avfall är guld. Att slänga allt i restavfallet är en dyr och dålig idé. Det är hög tid för bostadsrättsföreningarna att skapa utrymme för avfallssortering. Det är inte längre ok att betrakta allt som restavfall som körs direkt till värmeverket.

Sverige är bra på att återvinna avfall. En viktig del av vår avfallshantering har varit att återvinna sopor för att producera värme och el. Fjärrvärmeverken ger effektiv el-och värmeproduktion, men det är inte bästa sätter att hantera hushållssopor, säger Anna-Carin Gripwall på Avfall Sverige.

Nu håller Sverige på att ställa om sin avfallshantering mot ännu mer materialåtervinning. Några steg har tagits och flera är på gång. Insamling av matavfall är obligatoriskt sedan den 1 januari 2024. Då tog kommunerna också över ansvaret för insamlingen av förpackningar, men det är fortfarande producenterna som betalar för insamlingen och
återvinning. Senast den 1 januari 2027 ska alla kommuner ha infört fastighetsnära insamling. Då ska vartenda flerfamiljshus och varje villa ha insamlingskärl för närsortering i källaren eller runt knuten. Många har redan gjort det och övergången sker successivt.

Redan 2025 är det slut med att slänga trasiga tröjor i restavfallet. Då blir det lag på att textilier ska sorteras ut för återbruk eller återvinning. Kommunen kommer då att organisera insamling. På många platser kommer man säkert att samarbeta med organisationer som Myrorna eller Human Bridge. Textilier från hushåll har varit kommunernas ansvar i många år, men det nya är att man inte längre får lägga dem i restavfallet.

– Egentligen kommer åtgärderna i lite fel ordning. Inom EU pågår diskussioner om att införa ett producentansvar för textilier, men detta ligger troligen några år bort. Därför är det ingen idé att kommunerna skapar en stor välutvecklad infrastruktur om producenterna sedan ska bygga en ny infrastruktur, säger Anna -Carin Gripwall.

Inom många bostadsrättsföreningar funderar man över hur man ska få plats med sopsorteringen. Vad kommer nya miljörum att kosta? Behöver vi höja avgiften? En annan oro är om bio-avfallet kommer att locka råttor. Anna-Carin Gripwall vill lugna föreningarna. Att slänga osorterat restavfall är förenat med en kostnad medan källsorteringen av förpackningar ska bekostas av producentansvaret. Ju mer som sorteras ut, desto lägre blir avgiften, så det är en god affär för föreningen och hushållen att sortera. Hygienfrågan behöver föreningarna ta på allvar.

– Se till att soprummet är väl belyst, rent och snyggt så att det känns ok att stå där och sortera. Har man bra kärl med lock ska inte råttorna kunna komma till. De lockas om man tappar eller spiller, säger hon och påminner om det kriminologer kallar ”broken window syndrom”. En trasig ruta indikerar förfall och när det väl börjat se skräpigt och trist ut bryr sig människorna inte om att hålla snyggt.

Anna-Carin Gripwall framhåller att det bästa sättet att spara både på miljön och ekonomin är att minska mängden avfall, dvs. att vi tänker lite kring hur vi kan konsumera mer hållbart. Tydligaste exemplet är väl att vi äter upp maten, men också att vi använder våra prylar tills de ”tar slut”, att vi ger de vidare till någon annan som kan behöva skjortan vi tröttnat på, eller att vi lagar skärmen på mobilen som gått i golvet.

– Att ta vara på och vårda det man äger är win-win för både miljön och plånboken, säger hon.