Hanteringen av bygglov och bygganmälningar i Stockholms kommun framstår som minst sagt godtycklig. Omotiverat långa handläggningstider försenar projekt och ibland går även ”expertisen” vilse. När behövs bygglov, när räcker det med bygganmälan – och hur lång tid får det egentligen ta?

Krister Persson, projektledare på Storholmen förvaltning suckade tungt över långa handläggningstider på Stockholms stads stadsbyggnadsexpedition. En bygganmälan hade ännu inte behandlats trots att det gått över tre månader. Han hade ringt och påmint flera gånger i veckan under ett par månader. Det stora renoveringsprojektet på Söder riskerade att bli kraftigt försenat. På stadsbyggnadsexpeditionens hemsida står det att ett beslut om bygganmälan ska meddelas inom fyra veckor. Beslut om bygglov ska meddelas inom tio veckor från den dag en komplett ansökan lämnats in.

Det ska med andra ord inte ta en evighet att få klartecken. När handläggningstiden drar ut kan inte bygg- och renoveringsprojekt sättas i gång i tid, och då riskerar projektet att bli dyrare förklarar han. Borätts reporter ringer då upp stadsbyggnadsexpeditionen och möter en förvånad tjänsteman:

− Märkligt. Vi har ingen kö på anmälningsärenden, säger hen, ber att projektledaren skickar in uppgifterna igen så ska hen skyndsamt ”fördela” ärendet, alltså tillsätta en handläggare.

Redan måndagen efter har ärendet fått en handläggare som snart ger klartecken för projektet. Det som skaver i den här historien är att det krävs ett ingripande från en tidningsredaktion för att få fart på processen.

Byggherrar, som exempelvis bostadsrättsföreningar, måste vara noggranna vid ombyggnader och renoveringar. Det är inte helt lätt att orientera sig i regelverket. Vilka regler som gäller och hur de tillämpas kan variera från kommun till kommun och även bero på hur erfaren handläggaren är. En huvudregel är att varje projekt antingen kräver bygglov eller bygganmälan.I korthet kan man säga att bygglov krävs om huset ska byggas till eller förändras, exempelvis när man förändrar fasad eller tak genom att byta balkonger, bygga vindskupor, förändra fönster eller entré, eller att riva en tillbyggnad. Förändring av fasadfärg kan också kräva bygglov, även om det handlar om att ta tillbaka husets ursprungsfärg.

Bygglov krävs också om man gör förändringar på gården som att bygga miljöhus, sätta upp plank och pergola. En sökning på skillnaden mellan vad som kräver bygglov och vad som bara kräver anmälan ger de flesta myror i huvudet. Men vid projekt som går ut på att renovera utan att förändra en fasad, reparera och måla fönster och dörrar så att de ser ut som tidigare kan det räcka med bygganmälan. Att göra fel kan stå en förening dyrt. Därför är det klokt att styrelsen själv i grova drag tar reda på vad som gäller – så man åtminstone har tillräcklig kunskap att värdera det som en projektledare påstår. Något som framgår av nedanstående sedelärande historia om en förening som tyvärr inte vill skylta med sitt namn:

En bostadsrättsförening i Stockholm som tillhör en av de dominerande organisationerna på bostadsrättsmarknaden fick rådet av organisationens tekniska förvaltare att byta ut samtliga fönster och balkongdörrar. Stämman beslutade att det skulle göras och att det skulle se likadant ut som innan. Den av förvaltaren utsedda konsulten, som skulle handla upp och projektleda, påstod att det inte behövdes bygglov eftersom de nya fönstren skulle bli på pricken lika de gamla. Projektet rullar i gång. En provlägenhet byggs och godkänns – fönstren är perfekta kopior av de gamla.

Men en bit in i projektet börjar en del medlemmar att reagera. De nya fönster som sätts upp är inte lika de ursprungliga och på många ställen har entreprenören valt enklare och klumpigare lösningar. Ändå har besiktningsmannen som utsetts av projektledningen godkänt bygget löpande. Föreningen påpekar felen för konsulten och leverantören, men får till svar att tiden för överklagan gått ut.

– Till slut insåg vi att vi höll på med att svartbygge, säger en styrelseledamot. Styrelsen tar kontakt med stadsbyggnadsexpeditionen för att ta reda på vad som gäller. Svaret dröjer. Projektet slutförs eftersom föreningen inte vill riskera stilleståndskostnader. När det gått ett år meddelar stadsbyggnadskontoret att förändringarna är bygglovspliktiga. Bygglovsansökan skickas in. Efter ytterligare många månader får föreningen bygglovet godkänt – delvis. En del av fönstren måste återställas.

Men inte nog med det. Några månader senare dimper det ner krav på sanktionsavgifter på flera miljoner kronor. − Vi visste inte vad bygglov egentligen innebar. Det var därför vi betalade en konsult som ska säga vilka tillstånd vi behöver, säger styrelseledamoten. Man kan heller inte säga att stadsbyggnadskontoret varit särskilt hjälpsamma. En skyndsammare handläggning hade troligen gjort att projektet hade kunnat styras upp bättre.