29 okt 2024
Efter två år av stagnation ser bostadsbranschen nu tecken på återhämtning, enligt bedömningar från Byggföretagen och aktörer inom nyproduktion. Men Stockholms Handelskammare menar att marknaden också behöver lättnader för bolåntagare för att vändningen ska bli hållbar.
Under det senaste decenniet har bostadspriserna ökat markant i både Stockholm och Göteborg, med 49 respektive 45 procent enligt Svensk Mäklarstatistik. I residensstäder som Karlskrona, Sundsvall och Östersund har priserna mer än fördubblats sedan 2014. Men de senaste åren har marknaden genomgått en kraftig svacka, och bostadsbyggandet i Sverige har minskat med hälften på grund av stigande inflation, ökade byggkostnader och höjda räntor. Idag ligger bostadspriserna på flera håll fortfarande lägre än 2021, särskilt i städer som Umeå, Eskilstuna och Gävle.
Sjunkande räntor och minskad inflation skapar en ljusare bild för bostadsbyggandet. Byggföretagen prognostiserar en ökning till 34 000 påbörjade bostäder under 2025, vilket skulle innebära en viss uppgång från de halverade nivåerna under 2023 och 2024. Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, beskriver en försiktig återhämtning där fallande räntor och lugnare kostnadsökningar i byggsektorn bidrar till att krisen sakta lättar. Dock är utmaningarna för bostadsutvecklarna fortsatt stora, med höga markpriser och oförändrade byggkostnader, enligt Lars Björkstrand från Byggföretagen.
Återhämtningen inom nyproduktion sker långsamt för bostadsrätter jämfört med hyresrätter. Byggföretagens senaste rapport visar att endast 7 400 nya bostadsrätter väntas påbörjas under 2024, en konsekvens av låg efterfrågan. Hela tio län rapporterade inga påbörjade bostadsrättsprojekt under årets första halva. Flera utvecklare erbjuder rabatter för att kunna sälja färdigställda eller nästan färdigställda bostäder, och enligt Björkstrand använder man nu olika marknadsföringsstrategier för att locka köpare. Produktionen av småhus har även påverkats, där sviktande köpkraft försvårar för hushållen att köpa nyproducerade villor och radhus.
En ny rapport från Stockholms Handelskammare belyser svårigheterna för unga att köpa bostad. I Stockholms län har tre av fyra unga mellan 25 och 29 år inte råd att köpa ens den minsta bostadstypen, som en liten etta. För att klara ett sådant köp behövs en inkomst på över 35 000 kronor före skatt, enligt Handelskammaren. Slutsatsen är att både byggandet och bolånemöjligheterna måste förbättras. Handelskammaren, liksom Byggföretagen, rekommenderar sänkta amorteringskrav för att öka köpkraften på bostadsmarknaden.
Daniella Waldfogel, vd för Stockholms Handelskammare, betonar att politiska åtgärder är avgörande för att hantera den rådande bostadskrisen.