I takt med stigande räntor, fortsatt hög inflation och ökade krav från EU försöker Sveriges bostadsrättsföreningar kapa sina kostnader och sänka sina energikostnader. Tilläggsisolering, nya tätare fönster, värmeåtervinning, nya digitala styrsystem och solenergi står högt upp på listan. Men ogenomtänkta energirenoveringar kan kosta mer än det smakar. Peter Tjerneng på Desorbera byggnadsfysik AB är oroad.
─ Vill det sig illa kan vi vara på väg att göra samma misstag som gjordes under oljekrisen i början på 70-talet, menar han.
När det oljeproducerande ländernas samarbetsorganisation Opec drog åt kranarna 1973 fokuserade hela byggbranschen på att spara på uppvärmning. Resultatet blev att många hus blev alldeles för isolerade utan kontrollerad ventilation och tillräcklig lufttäthet. Ofta isolerades husen på fel sätt, t ex på insida av källarvägg, vilket ledde till stora problem med mögel och inomhusmiljö.
Peter Tjerneng är en av Sveriges dryga 160 medlemmar i Byggdoktorerna. Företagets kärnverksamhet är fuktskadeutredningar. Men de arbetar även med radonutredningar, energideklarationer, fuktsäkerhet i produktion och miljöinventeringar.
Han menar att det inte råder något tvivel om att fastighetsägare måste satsa på energirenoveringar. Både ur miljömässiga och ekonomiska aspekter. EU trycker även på hårt med krav på stora förbättringar av energiklassningen för byggnader redan till år 2033. Och det räcker ofta inte med enbart injustering och kalibrering av husets värmesystem. Dessutom finns det risker för fallande byggnadsvärden och svårigheter att få lån på längre sikt om husen inte uppfyller en viss energiklass.
─ Det är bara tio år bort, säger han. Alla dessa krav och fokus på att spara kan skapa en stress hos många brf-styrelser som oftast inte har tillgång till expertis inom upphandling och kunskap kring vilka åtgärder som är relevanta samt inte ger sekundära problem och kostnader, vilket öppnar upp för lycksökare inom byggbranschen.
Även Borätt får en känga av Peter Tjerneng.
─ Det är mycket tal om energirenoveringar i era artiklar och även hos andra aktörer, men det är väldigt, väldigt sparsamt om konsekvenserna av dessa renoveringar. Men gör du fel så kan konsekvenserna av en sanering kosta väldigt mycket mer än besparingen var tänkt att generera för flera decennier framåt.
Vilka är då fallgroparna?
─ Grundprincipen är att så fort man gör en energibesparande åtgärd så kommer det i de flesta fall att krocka med fuktproblematiken. Man måste titta på de samlade effekterna vid energiinvesteringar, menar han. Göra en konsekvensanalys som också sträcker sig framåt i tiden.
Han berättar att om man tilläggsisolerar en vind, något som både är förhållandevis billigt, snabbt och ger ett tydligt resultat på energiräkningen, påverkar man samtidigt temperaturen på vinden och därmed den relativa fuktigheten. Risken är då stor att man får mögeltillväxt på yttertakets insida. I värsta fall även formförändringar som kan leda till läckage genom yttertaket.
─ Det här är något vi ofta ser under våra utredningar, säger han. Ett färskt exempel är en brf i Bromma som just tilläggsisolerat och fått mögel på vinden. De var väldigt förvånade.
Nya tätare fönster påverkar också ventilationen och luftfuktigheten, särskilt om huset har självdrag eftersom luftflödet minskar. Koncentrationen av radon kan också bli högre.
─ Förenklat kan man säga att radon i de flesta fall är ett ventilationsproblem, menar Peter Tjerneng. Det är en gas som behöver ventileras bort. Men halverar man luftflödet, dubblerar man radongashalten. Man kan även få problem med själva luftkvaliteten i huset som ökad mängd koldioxid.
Äldre byggnader från 30 – 50-talen med självdrag som ventilationssystem är extra känsliga. De har redan knuffats närmare punkten för mögel- och radonrisker eftersom man ersatt oljeeldning med fjärrvärme. Den heta luften, som strömmade genom husets skorstenar och hjälpte till att skapa ökad tryckskillnad mellan tilluft och frånluft vid skorstensmynningen och gav därmed ett kraftigare självdrag, finns inte längre.
Lägg sedan till tätare fönster, tilläggsisolering samt ett ökat duschande, torktumlare och tvättmaskin, luftfuktigheten blir allt högre, luftväxlingen allt långsammare.
─ Dessutom är det inte ovanligt att de boende tätar till tilluftsventiler för att det drar och väsnas. Man petar in saker i gamla tilluftsventiler för att det drar och ger ljud från trafik och dylikt, berättar han.
Vad kan man då göra i ett äldre hus med självdrag?
─ Jag skulle säga att ett självdragssystem förlitar sig väldigt mycket på brukaren, vill man ha kvar självdraget måste man utbilda de boende. Vikten av att använda vädringsfönstret, att man inte stänger ventiler, men ett sådant system blir väldigt känsligt.
Vill man gå vidare med energirenoveringar där självdraget riskerar att påverkas kan man vara tvungen att överväga mekaniskt ventilationssystem. Men då måste den investeringen finnas med i kalkylen, den drar också energi och drar också ut uppvärmd luft. Ett nästa steg blir då att överväga ett från- och tilluftssystem som återvinner värme.
─ Det är ju bra, men det kostar mycket pengar, så då måste man överväga den totala kostnaden för att komma fram till hur mycket man egentligen sparar i slutändan, menar Peter Tjerneng.
Även solceller på taket kan öka risk för mögel på vindar. Mindre uppvärmning av taket förlänger perioder med hög relativ fuktighet och ger ett mer gynnsamt klimat för mikroorganismer.
Det kan alltså bli betydligt mer komplicerat att spara pengar och energi än vad många tror.
Visst ska vi energirenovera, menar han, men säkerställ konsekvenserna av det. Oftast krävs det ingen större utredning men det är viktigt att förstå huset förutsättningar. Mycket beror på byggnadens beständighet, vad är för typ av konstruktion och vad har den för förmåga att ackumulera fukt och släppa ifrån sig fukt.
─ Även om vi arbetar med fuktskadeutredningar ser vi ju gärna att vi får arbeta mer med förebyggande åtgärder. Även små, men väl genomtänkta insatser gör att man kan undvika saneringar, avslutar Peter Tjerneng.
