SBAB: Majoritet positiva till energirenoveringar
Det finns ett stort intresse för energirenovering bland bostadsrättsinnehavare. Ändå är det få föreningar som kommit till skott. Frågan kan anses svår. SBAB:s hållbarhetschef Karin Stenmar ger tips på hur bostadsrättsföreningar kan tänka och agera för att hitta rätt.

Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB, framhåller att även om viljan till energirenoveringar finns, behöver många föreningar hjälp med att komma i gång.
I dag publicerar SBAB en attitydundersökning där de har frågat bostadsrättsinnehavare hur intresserade de är av energirenovering. En stor majoritet, 73 procent, av bostadsrättsinnehavarna uppger att de är positiva till att energirenovera föreningens fastighet. Ändå är det bara 16 procent av föreningarna som under de senaste tre åren som har uppgraderat värme- och ventilationssystem och 13 procent som renoverat eller bytt fönster. Men 34 procent av bostadsrättsinnehavarna har svarat att föreningen inte har vidtagit några åtgärder alls under de senaste tre åren för att spara energi och 25 procent svarar att de inte vet vad som har gjorts.
Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB, framhåller att även om viljan finns, behöver många föreningar hjälp med att komma i gång.
– De ekonomiska incitamenten är viktiga. Många vill se tydliga besparingar innan de vågar investera. Äldre bostadsrättsinnehavare oroar sig också för att en energirenovering ska ge högre avgifter, säger hon.
Hon har full förståelse för att brf-styrelserna tycker att frågan är svår. Samtidigt är det en fråga som många medlemmar ser som viktiga.
– Mitt förslag är att styrelsen bjuder in till diskussion om vad föreningen gemensamt vill med fastigheten. För det handlar inte bara om att spara och få ner energikostnaderna. Det handlar exempelvis också om att ta vara på skönhetsvärden, förbättra inomhusklimatet, göra energiförsörjningen trygg och långsiktigt hållbar och att öka fastighetens värde. Man kan också tänka att den energi vi förlorar i otätade hus i dag kan fördelas om och användas till nya behov, till exempel att ladda elbilar.
Hon ser energiinventering som ett bra sätt att få koll på den individuella fastighetens behov. SBAB har tagit fram en kilowattkalkyl som föreningen kan använda. Underhållsplanen är ett viktigt verktyg.
– När man genomför planerat underhåll bör man också ta med energiaspekten. Alla åtgärder som sparar energi behöver inte bli så dyra eller ingripande som fönsterbyte eller en solcellsanläggning. Genom att renovera och täta dörrar och fönster och använda AI för att styra värme och ventilationsanläggningen går det att uppnå besparingar utan att det blir så kostsamt eller förstör husets utseende.
Styrelsen har en stor uppgift i att få med medlemmarna på åtgärder som gör att fastighetens värde bibehålls och ökar på sikt:
– Det finns ibland ett alldeles för stort fokus på att åtgärder ska betala sig snabbt. Hur mycket pengar man sparar beror ju på om energipriserna är höga eller låga och det kan variera stort. Det man bör tänka på är att få lösningar som fungerar stabilt under lång tid, minskar energibehovet, ger ett behagligt inomhusklimat och gör att fastigheten är attraktiv och känns välskött, säger Karin Stenmar.
Till sist lyfter hon fram att energibehovet är en faktor som föreningen och medlemmarna själva kan påverka om de har rätt kunskap.
– Det man lär sig mycket om blir roligt. Det kan skapa ett mervärde och en stolthet i föreningen att ligga i framkant, säger hon.