Vi fick nyligen en fråga från en bostadsrättsförening om nya regler gällande vatteninstallationer i kök. De frågade: ” Vi har hört att det från årsskiftet är nya regler för vatteninstallationer i kök. Behöver vi eller de boende nu göra om alla kök?”

Det korta svaret på frågan är nej. De nya reglerna som gäller från 1 januari 2026 innebär inte att man nu är tvungen att åtgärda gamla installationer som är gjorda enligt de regler som gällde när dessa installerades. Det är endast i samband med att den boende eller föreningen installerar en ny vatteninkopplad produkt eller byter ut t ex en gammal köksblandare eller diskmaskin som man även behöver vidta åtgärder för att uppfylla de nya reglerna.

Vad är det då för regler som kommit och har det någon betydelse om man följer dem? Jag ska här försöka göra en sammanställning av de nya reglerna för vatteninstallationer i
kök och vad som kan hända om man inte följer dem. Från och med 1 januari 2026 så gäller alltså nya branschregler för vatteninstallationer i kök (Säker Vatteninstallation 2026:1). Det är organisationen Säker Vatten som fastställer branschreglerna som gäller vid VVS-installationer och de första reglerna kom 2005.

Branschreglerna är ett kvalitetssystem som ska säkerställa att de färdiga installationerna uppfyller kraven i Boverkets byggregler och Konsumenttjänstlagens krav på fackmässighet. Bakgrunden till de nya reglerna är att antalet vattenskador i kök och kostnaderna för dem stadigt ökat de senaste åren. Det beror på att det blivit fler vattenanslutna maskiner och att köken byggs och används på ett annat sätt. Syftet med de nya reglerna är att minska risken för vattenskador från vatteninstallationer. Sedan tidigare har det funnits krav på passiva läckageskydd vars huvudsakliga syfte varit att man ska upptäcka läckage tidigt och förhindra mindre vattenskador. Den största förändringen i de nya reglerna är ett obligatoriskt krav på aktivt skydd mot vattenskador i kök. Det aktiva skyddet är sådant som ska förhindra en vattenskada eller göra oss uppmärksamma på ett läckage. Utöver det så har även kraven på det passiva läckageskyddet skärpts. Det passiva skyddet är sådant som hindrar att vattnet tar sig vidare och skadar annat.

Det nya kravet på aktivt läckageskydd innebär att installationen antingen ha fuktsensor kopplad till vattenfelsbrytare, läckagebrytare eller vattenlarm. Produkterna ska också vara typgodkända enligt en ny provmetod. Vattenlarm är ju den enklare varianten av ett aktivt skydd som larmar med signal vid upptäckt läckage, medan vattenfelsbrytare och läckagebrytare stänger av vattnet vid upptäckt läckage. Vattenfelsbrytare övervakar hela tappvattensystemet medan läckagebrytare övervakar specifika installationer. Utöver det aktiva läckageskyddet så är även reglerna för det passiva skyddet uppdaterat.

De nya reglerna ställer krav på att det för all vatteninkopplad utrustning i kök ska finnas uppsamlande tråg. I diskbänksskåp ska det finnas en vattentät insats. Hur gäller då försäkringen om man försummat att följa gällande regler och det inträffar en skada. I det fall försummelsen har betydelse för om skadan inträffat eller storleken på skadan så finns det en risk att ersättningen minska eller helt faller bort. Det är därför viktigt att känna till vilka regler som gäller och säkerställa att man uppfyller dem innan det inträffar en skada.