AnnonsFrågor och svar

Gröna fingrar och gult vatten – så får ni fart på odlingen i föreningen

16 apr 2022

Tomater, jordgubbsplantor eller potatis. Även på en asfaltsbelagd gård eller balkong i stan går det mesta att odla. Viktigast är engagerade medlemmar och några soltimmar. Att börja odla i en bostadsrättsförening kan dessutom ge positiva effekter inte bara för fjärilar, utan även föreningslivet. 

Är gården tråkig eller är föreningen sugen på att börja odla? Att sätta ut pallkragar eller krukor med jord är ingen stor kostnad för en förening, men trots det är många styrelser skeptiska till att dra i gång projekt. Det är i alla fall odlingsentusiasten Johannes Wätterbäcks uppfattning. 

– Det kan vara att en styrelse tycker det är läskigt för att det blir stökigt, säger han.  

För många är Johannes Wätterbäck mer känd som Farbror Grön från bloggen med samma namn, vilken han driver tillsammans med sambon Theres Lundén. De odlar kring hyreshuset i centrala Västerås. Värden där var positiv till odling, då var de snabba att haka på och dra i gång ett odlingsprojekt.  De odlar även på flera ställen i staden, bland annat på en 100 kvadratmeter stor takterrass. 

Johannes odlar runt om i stan.                                      Foto: Johannes Wätterbäck

 – Hyresvärdar brukar vara mer positiva till det än föreningar. Jag har fått den uppfattningen i alla fall, säger han. 

Men att dra i gång odlingsprojekt ska inte heller romantiseras för mycket, det innefattar en hel del jobb och rädslan för att det ska se stökigt ut är inte helt obefogad. 

– Ingen odling är ju jättesnygg från oktober till mars, säger Johannes Wätterbäck men lägger sedan till: 

– Allt kan bli stökigt, så ha tydliga regler med vad som gäller. 

Däremot slår han hål på ett av de argument mot odling i staden som brukar dyka upp. Något som råkar vara mångas stora skräck – råttor. 

 – Jag har aldrig märkt någonting. Råttor finns ju ändå i stan, men vi har aldrig haft något problem med det. Jag tror inte att den oron är befogad utan ofta används som förevändning för att projekt inte startas överhuvudtaget. 

Sedan kan det alltid bli konflikter när det gäller gemensamma ytor, man har olika idéer och någon vill bestämma. Då hjälper det att ha tydliga ramar från början, tipsar Johannes Wätterbäck som också tror att konfliktpotentialen är mindre i just en bostadsrättsförening där folk är mer investerade i sitt boende. 

 – Det positiva är att odlingen blir som en katalysator för det sociala. Man börjat prata, lär känna varandra på ett annat sätt och det blir mera liv i området.  

Men det kan också ge ett mervärde i form av en ökad trygghet. 

– Förhoppningsvis kommer också de vuxna ut och blir mer delaktiga i vad barnen gör på gården. Vi har många gånger sett att vuxennärvaro är en bristvara, menar Johannes Wätterbäck.

Hur gör man det bra från början om förkunskaper inte finns?

− Ta hjälp av någon som är odlare, och inte bara trädgårdsmästare som inte alltid har kunskap i just matodling. Så man får jord som går att odla i över lång tid, tipsar han.  

Sedan tycker han att man ska satsa på enkla grödor. Potatis, lite morötter och jordgubbsplantor. De kräver inte så mycket kunskap.

− Fast man kan misslyckas med allt, speciellt om man har brist på kunskap och inte har tålamod eller vilja, säger han. 

Små chilis blir ett färgstarkt inslag på gården och i munnen. Foto: Mette Carlbom

Det underlättar också att ordna ett utrymme både för krukor och verktyg där även frön kan stå och gro till sig innan de är redo att planteras ut. Plantorna behöver dock ha en viss mängd sol varje dag, men en tråkig asfaltsplätt är inget hinder. 

– Det funkar jättebra. Det är ett ganska smidigt sätt att ha det avgränsat och få det relativt snyggt ändå. 

Trädgårdar viktig för nektarproduktion

Då gäller det att ställa ut stora krukor, tänk på att tomater gärna vill ha 20 liter att växa i, eller pallkragar. Har föreningen inte ens sol på gården? Då kan ni lyfta på blicken och inspireras av Mariette Glodeck, författare till boken ”Världens viktigaste trädgård”. Hennes odlingserfarenheter tar avstamp på balkongen på Södermalm i Stockholm. Fokus är inte främst att få mat till människor, utan till de djur som är en viktig del av en biologisk mångfald.  

– I Storbritannien gjordes en undersökning som visade att vanliga trädgårdar i urban miljö står för 85 procent av all nektarproduktion. Det som är så mäktigt med en balkong är att där gör du ännu större skillnad. Där startar du med bara betong och där kan du skapa en miljö som hjälper djur att överleva, säger hon. 

Mariette Glodeck är en van balkongodlare. Foto: Johannes Stenvall

Men vad kan man egentligen odla på en balkong? Frågar man Mariette Glodeck verkar det mest vara fantasin som sätter gränsen. 

– Det första man måste tänka är att åt vilket håll är balkongen vänd, det kan skilja flera klimatzoner.  

Det andra, och kanske viktigaste, är att ta reda på hur mycket tyngd balkongen klarar. För här går det att få in mycket genom att plantera i lager, på sin egen balkong hade hon en hel syren.  

– Syren Palibin är ett jättehärligt träd. Det blommar senare än andra men med mycket mer doft. När jag öppnade sovrumsfönstret på morgonen kände jag doften av syren på tredje våningen. 

Under det kan man plantera perenner, till exempel smultron och djupt ner i jorden gräver man ner vårlökar. Uppstammade bärbuskar blir också fina små balkongträd som man kan plantera annat under. 

Bidra till gröna korridorer

Så hur kan en förening bidra till balkongodling? Att starta en kompost på föreningens innergård är ett första steg för att underlätta.  

– Plötsligt har man ett enkelt sätt att hantera trädgårdsavfall i stället för att skeppa i väg det, säger Mariette Glodeck.  

Samtidigt leder det till att ny jord produceras lokalt, ingen anledning att köra till butiken och inhandla ny jord i plastsäckar. Hon berättar också hur hon brinner för att skapa biologisk mångfald. Föreningen kan se balkongodling som ett sätt att bidra till att skapa gröna korridorer i staden mellan den vilda miljön som finns kvar. 

– Jag har hört om föreningar som kommit fram till en viss summa per balkong. Men man får inte köra över någon, det är viktigt att alla är med på det. 

Hon har själv nu lämnat balkongen för en större trädgård med ännu mer utrymme, syrenträdet flyttade hon med till den nya trädgården, och ger tipset att utomhus vattna sina odlingar med så kallat ”guldvatten”, alltså vatten blandat med urin. För den ovana odlaren kan det kanske tyckas en smula äckligt, men enligt Mariette Glodeck är det tvärtom ett bra sätt att ta tillvara näring istället för att spola bort det med dricksvattnet. Men hon medger att hon, innan hon utvecklade sin passion för odling, hade en annan inställning.  

– Jag tyckte gråsuggor var äckligt och spindlar var läskiga. Nu har jag hela huset fullt av spindlar och de är mina husdjur nu. De gör ett väldigt viktigt jobb allihop. 

Föregående artikel Veckans fråga: Kompetensbrist och sämre ekonomi oroar
Nästa artikel Hemkänslan är livsviktig

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här