Det finns många verktyg för att öka säkerheten i ett bostadsområde: Kameraövervakning, porttelefoner, Grannsamverkan och egen Facebookgrupp. Viktigt är också att de boende lär sig en kultur där man är vaksam på vad som händer i huset.

Michael Englund är säkerhetsansvarig på Jernhusen AB. Företaget äger och förvaltar fastigheter som är knutna till Sveriges järnvägsnät.

Enligt en enkät som publicerades för en tid sedan så känner de boende mest otrygghet när okända rör sig i trapphuset. Vad kan man åtgärda för att inte icke behöriga personer ska komma in i fastigheten?

– Styrelsen är den förlängda armen för alla de boende och dess uppgift är att kommunicera trygghetsskapande åtgärder.  I förlängningen skapar det en säkerhetskultur som innebär att alla ska ha öron och ögon öppna. Exempelvis att agera om det är obehöriga i trapphuset och då ta kontakt och fråga i vilket ärende vederbörande har i huset, säger Michael Englund.

Han menar att man inte bara kan förlita sig på styrelsen, att de ska ordna och ta ansvar för all säkerhet, utan de boende själva måste också vara uppmärksam på om någon försöker smita in i porten – och att när man lämnar tvättstugan, se till att fönster och dörrar är ordentligt låsta.

– Den svåra biten är att få alla som bor i fastigheten att hjälpa till för att öka säkerheten och den enskildes upplevda trygghet. Viktigt, ifall vi väljer att konfrontera individ som vi uppfattar som misstänkt eller som vi anträffar på bar gärning och personen ifråga agerar eller upplevs som våldsam eller vi känner obehag att konfrontera, så ringer vi polismyndigheten!

En chattgrupp på Facebook, Whatsapp, Signal eller annan chattgrupp är ett bra redskap för att lätt kunna hålla kontakt med varandra inom bostadsrättsförening.

– Där kan man fråga varandra om man är osäker på något men det är viktigt att ha en positiv kommunikation så att det inte blir den här ”tvättstugementaliteten” med arga lappar som man skriver till varandra. Grannsamverkan är också bra.

Kameraövervakning är ett hett diskussionsämne och finns idag på många allmänna platser som perronger och uppgångar i Stockholms tunnelbanan.

– Kameraövervakning kan vara ett bra redskap om man använder det på rätt sätt. Handlar det om en brottsutsatt plats, som exempelvis en källare där det förekommit flera inbrott, då kan kamera användas då den är bra för att utreda brottslighet i efterhand.

– I min profession jobbar jag mycket med kameraövervakning, det är ett bra verktyg i verktygslådan, men jag är mer för det proaktiva med kameran. Att den används ur ett helikopterperspektiv, för att få en överblick över ett bostadsområde eller en allmän plats. Och då krävs det att någon operativt tittar på det som filmas i realtid.

Michael Englund menar att man ska fråga sig: vad är syftet med kameraövervakningen? Det ska inte finnas för att till exempel övervaka utförda tjänster eller annat som inte är att anse som brottslig gärning.

– Jag tycker man ska vara lite restriktiv med att använda kamera i en bostadsrättsförening, det kan bli svårt. Vem har tid att sitta och titta i en kamera och övervaka att det inte händer något ovälkommet i fastigheten?

En säkerhetsåtgärd kan vara att byta portkoden till porttelefon.

– Porttelefoner är effektiva då man slipper lämna ut koder till folk. Problemet är att människor med sämre syn kan ha svårt att använda sig av dem. Man skulle också önska att porttelefoner vore standardiserade men det är nog en utopi, jag ser dock att utvecklingen av porttelefoner blir smartare och mer och mer användarvänliga.

– Belysning med sensorer är bra, både ekonomiskt och för tryggheten när man går ner i källaren. Trygghetsskapande arkitektur innebär bland annat att man öppnar upp fronten på fastigheten och inga stängda bakgårdar.

Hur ser utvecklingen för ”Gated communities” ut? 

–  Vi kanske börjar att närma oss det – men vill vi ha det? Nej, jag tror inte det.  ”Gated communities” kan vara bra på specifika platser, men det finns annat för att höja säkerhetskulturen, inte stänga in sig utan öppna upp istället och skapa en trygg säkerhetsmiljö. Det är ju lätt att säga så men det kan vara svårt i praktiken, säger Michael Englund.

Fakta: Trygghetsskapande arkitektur
Tillsammans med flera fastighetsägare, en rad branschorganisationer och kommuner har man tagit fram en handbok vid namn ”BoTryggt2030” för att med hjälp av stadsplaneringen skapa säkra och trygga livsmiljöer.

”Bo Tryggt2030” innehåller riktlinjer, rutiner och konkreta checklistor för att underlätta för både beställare och utförare att göra medvetna val vid planeringen av bostadsområden, bostäder och offentliga platser.

TEXT AV: MAJ STABERG DALMAN