I Sverige vande vi oss under många decennier vid väldigt låga och jämna elpriser, men det var då det. Priserna idag är både betydligt högre och högst varierande. Detta trots att Sverige fortsatt producerar el till ett väldigt lågt pris. Orsaken till detta stavas Nord Pool, den gemensamma nordeuropeiska elmarknaden.

Allt började med avregleringen av elmarknaden i Sverige och Norge på 90-talet. Då bildade länderna en gemensam handelsplats för el. Danmark och Finland anslöts sig snabbt därefter, liksom de baltiska staterna. I förlängningen har Nord Pool utvidgat till att omfatta länder som Tyskland, Österrike och Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Polen, Frankrike och Storbritannien.

Men varför blir då ”billig” svensk el så dyr? Är det vi som betalar för att tyskarna ska kunna hålla sig varma?
Syftet med Nord Pool var att skapa en gemensam och konkurrenskraftig handelsplats för el, underlätta handel, främja effektivitet och integrationen av förnybar energi. Här skulle producenter och konsumenter mötas, sätta priser utifrån utbud och efterfrågan och skapa en ökad insyn i marknaden.

Tyskland påverkar Sverige därför att hela Europas elsystem hänger ihop. Det är Europas största elmarknad med en hög efterfrågan. De har mycket vind- och solkraft, men när produktionen av vind och sol går ner måste de starta dyr gasproduktion och då blir tyska elpriset högt. Det leder till att det höga priset sprider sig norrut. Priset på el sätts efter det dyraste kraftslaget som behövs för att möta efterfrågan, så kallad marginalprissättning, vilket oftast är tysk el producerad med gas. Så även om Sverige har billig vatten- och kärnkraft och exporterar el till Tyskland så höjs ändå våra priser om tyskarna behöver använda gas för sista kilowattimmen. Priset höjs tills efterfrågan från Tyskland inte längre överstiger tillgången.

Länge drabbades olika delar av Sverige av de höga priserna. Sverige är ju indelat i fyra elområden och det var billigt i norr, dyrt i söder. Förklaringen låg i att vårt elnät har en begränsad kapacitet. Är det fullt i ledningarna går det inte att skicka mer el och då uppstår olika elpriser i olika områden. Om kablarna mellan länderna är fulla kan priserna kan skilja sig åt, finns det kapacitet jämnas priserna jämnas ut. Så ju närmare Tyskland desto större påverkan. Elen går helt dit priset är högst men bara så länge det finns ledig kapacitet i kablarna. Men när den nya 38 mil långa kabeln Aurora Line mellan Messaure i norra Sverige och Pyhänselkä i Finland togs i bruk strax före årsskiftet ökade överföringskapaciteten med över 40 procent i norra Sverige. Vilket följaktligen inneburit att det blivit mindre prisskillnader mellan norr och söder i Sverige.

Men hur går då själva handeln till?
Den så kallade Day-ahead-marknaden är den viktigaste. Producenter lämnar bud för hur mycket el de kan producera och till vilket pris, köpare anger hur mycket el de vill köpa och vad de är villiga att betala. Därefter räknas ett jämviktspris eller ett så kallat spotpris ut, timme för timme, där efterfrågan står i balans till utbudet. Spotpriset sätts timvis ett dygn i förväg och gäller för nästkommande dygn.
Hur högt spotpriset är avgörs dels av hur mycket el som finns tillgänglig, och dels av hur mycket el som elhandlarna behöver köpa för att täcka sina kunders behov. Om det är liten efterfrågan och den tillgängliga elen kommer från vatten- eller vindkraft, sjunker priset. Om efterfrågan i stället är hög och stora delar av elen måste komma från kärnkraft, eller andra energislag som har höga produktionskostnader, kommer priset att gå upp.

Spotpriset är som dyrast vid de tidpunkter på dygnet när många människor vill använda el. Mellan klockan 7 och 9 på morgonen, då många vaknar och gör sig redo för arbetet, brukar spotpriset vara högt. Detsamma gäller på eftermiddagen mellan klockan 17 och 19, då många kommer hem för att laga middag och städa. Spotpriserna är vanligtvis som lägst nattetid.

Sveriges skulle ha betydligt lägre elpriser utan utlandskablar, särskilt i södra Sverige, men risken för effektbrist skulle kunna leda till väldigt höga priser. Dessutom är kablarna är en del av EU:s gemensamma elmarknad – de går inte att “stänga av” utan stora konsekvenser.

Källor:
El.se – Nord Pool och hur elpriset bestäms (El.se)
Elmarknad.se – Hur Nord Pool fungerar (Elmarknad.se)
Göteborg Energi – Så fungerar elmarknaden och gränsöverskridande handel