För att få grepp om framtiden tittar framtidsforskarna på vad människor i dag vill betala för. Trenden är tydlig. Biloberoende slår villaförorten, grönska slår asfalt och närheten till allt man behöver i vardagen är bästa försäljningsargumentet.

Alexander Ståhle på Spacescape är stadsforskare och stadsplanerare och han vet mycket om hur vi kommer leva och bo i framtiden. Att kunna leva utan bil är en eftersträvansvärd lyx. Unga hushåll vill ha bilen som en tjänst som kan nyttjas vid behov, inte som en nödvändighet för att klara vardagen. Bilberoende villaområden blir mindre attraktivt.
Han ger några exempel:

– Zürich är en av Europas rikaste och tätaste städer. Där görs 20 procent av transporterna med bil. I Tokyo görs endast 12 procent av transporterna med bil. Jämför med bil- och villastaden Detroit, som faktiskt gick i konkurs för ett antal år sedan. Där går det inte att förflytta sig utan bil.

Forskningen har visat att alltför utspridda villaförorter är ett stort markanvändnings-problem. De har en kostsam infrastruktur i form av vägar och ledningsnät som är dyra att underhålla för de relativt få människorna som bor där. Bevattning av trädgårdar och swimmingpools tär på grundvattennivåerna. Bilresandet blir en kostnadsbörda för hushållen och påverkar miljö och klimat negativt.

Villor och småhus bör om möjligt i stället byggas som blandade trädgårdsstäder där det också finns lägenheter i flerbostadshus och som också ger underlag för bra kollektivtrafik. I en sådan biloberoende miljö behöver man inte köra bil för att klara vardagen och har bättre hälsa eftersom man går och cyklar mer. Forskningen visar att övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är mindre vanliga i täta och gröna stadsdelar. Förtätning av glesa områden kan därför vara positivt för både miljö och hälsa. Städerna kan spara både natur och parker i staden, samt skog och jordbruk runt om staden.

– Förtätningen av stadsnära områden pågår för fullt. Stora villatomter styckas av och det byggs flerfamiljshus. Det är en naturlig utveckling eftersom det är platser som attraherar människor och marken blir mer värdefull ju fler som flyttar dit.

Visst finns det ofta ett starkt motstånd från människor som redan bor på platsen mot planerade byggen. Överklaganden och protester är legio. Men Alexander Ståhle menar att de som motsätter sig nya bostäder även motarbetar sina egna intressen.

– Förtätningen ger möjligheter för äldre att bo kvar på platsen när de lämnar sina hus, och unga hushåll kan flytta in i de större bostäderna. I USA finns begreppet ”granny flats” bostäder där de äldre kan bo i närheten av barn och barnbarn. När par skiljer sig, eller när barnen flyttar hemifrån och vill bo kvar i samma stadsdel, måste det finnas mindre billigare bostäder, inte bara stora villor. Han framhåller att det inte handlar om att bygga höghus mitt i idyllen, utan att bygga 2–3-våningshus anpassade till miljön.

– Om platsen ska behålla och förstärka sin attraktivitet är det viktigt att de nya bostäderna gestaltas utifrån platsens karaktär och skala, anser han.

Det betyder att det ska vara vackert och trivsamt. De nya husen ska bilda en harmonisk helhet med de gamla. Det räcker inte att bostäderna i sig blir ”bra” med funktionella kök och sovrum. Alexander Ståhle lyfter fram IKEA:s Bo Klok-koncept som exempel på standardiserat modulbyggande som det är svårt att bygga bra stadsmiljö med.

Han framhåller också att en tät stad ska rymma mycket grönska och natur. Parker, gårdar och alléer är viktiga för att klimatet i staden ska bli behagligt och ge möjlighet till lek och rekreation. I hans framtidspaning ligger också en ny syn på byggande. Resursanvändningen har varit linjär, man river det gamla och bygger med nytt material. I dag finns en rörelse mot cirkuläritet. Gammalt material kan användas i nya byggnader och gamla kåkar kan upprustas, byggas om och få nya funktioner.

– I framtiden handlar det mycket mer om att återbruka, bygga om och bygga till efter nya behov, framhåller han.

På frågan om den utveckling han skisserar är mer önskvärd än trolig blir svaret att detta inte är någon utopi, utan bygger på forskning. Marknadsundersökningar visar vad människor är beredda att betala för och det görs också noggranna analyser inom stadsplaneringen av hur mark och hus används och prissätts.

– Mönstren är tydliga. De flesta människor kommer dras till täta och gröna städer i framtiden, säger han.