De förödande och omfattande översvämningarna i södra Spanien i höstas var en brutal påminnelse om att klimatet förändras och att risken av att drabbas av plötsliga skyfall och översvämningar ökar. Men det finns sätt att begränsa de skadliga effekterna. Det handlar om att klimatsäkra men och också att göra en klimatkartläggning, menar Borätt Forums tekniska rådgivare Lars Svingdal.

Hur ska nu en brf-styrelse agera för att skapa bättre förutsättningar för att exempelvis kunna hantera stora mängder nederbörd under kort tid?

─ Först handlar det förstås om att se till att taket är tätt och att fotrännor, hängrännor och stuprör är hela och rensas kontinuerligt, säger han.

Om det är stuprör som slänger ut vatten är det viktigt att se vart det tar vägen så att det inte orsakar skador vid skyfall. Trycks det ut på gatan kan det ju hamna på fel ställe och vara en risk. Markanslutna system som mynnar ut i dagvattensystemet bör också spolas rent med jämna mellanrum. Precis som avloppsrör behöver spolas igenom. Sätts systemet igen på grund av skräp och smuts från taket trycks vattnet tillbaka upp igen.

─ Det kanske inte märks under normala förhållanden med vid ett riktigt skyfall kan det snabbt bli problem. Brunnens botten fylls med sand, smuts och annat och når ganska snart upp till avrinningsröret och då riskerar det att bli stopp. Det skulle kunna vara en årlig vårsyssla på städdagen, säger han.

Ett tips för att undvika att brunnar sätts igen alltför lätt är att, där det är möjligt, ersätta platta brunnslock med lock formade som kupoler. Smuts, löv och annat stannar runt kanten på locket och vid häftiga regn kan vattnet rinna ner lättare. Se också över att dörrar och karmar i gatuplanet verkligen sluter tätt.

Sedan handlar det om att se över hur det ser ut kring fastigheten. Är det mest hårdgjorda ytor gäller det att de har rätt lutning. Är det renoveringar på gång kanske man ska ersätta delar av de hårdgjorda ytorna med något som kan släppa igenom och absorbera vatten. Rena grönytor är förstås det bästa men om man behöver belasta ytorna kan gräsarmering vara ett möjligt alternativ. Ungefär som ett nät av betong som släpper igenom gräs med ändå håller för en bil eller en brandbil som måste komma nära fastigheten.

─ Det finns också asfalt som släpper igenom vatten, men det är ett förhållandevis dyrt alternativ. Men rent generellt bör man tänka mer i banor av genomsläpplighet när man renoverar eller bygger om. Att man försöker minimera de hårdgjorda ytorna.

Men vattenmängderna kan ju bli så stora att även välhållna och rensade system inte kan svälja allt vatten. Då är det bra om man monterat backventiler på sina utgående avlopp, så att vatten inte trycks tillbaka in i källarutrymmen. Men är olyckan framme ändå är det ju väldigt viktigt att man inte har känslig och värdefull utrustning i källarplanet.

En klimatkartläggning innebär att man även tittar på närmiljön och ser vilka risker som finns.

På de dramatiska bilderna från Valencia i Spanien såg man hur husen låg nedan för en backe och hur vattenmassorna svepte med sig allt i sin väg.  Hur utsatt är vår fastighet, vilka är de svaga punkterna?

─ Vid en sådan kartläggning behöver man oftast professionell hjälp, menar Lars Svingdal. Vad händer om fastigheten ligger i närheten av en sjö eller vattendrag. Särskilda riskområden finns utmärkta på kartor hos MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Är riskerna stora bör man upprätta en handlingsplan som snabbt går att sätta i verket när varningar utfärdas. För brf:er som ligger i riskområden kan man överväga lättmonterade skivor för att täcka för dörrar, fönster och ventilation vid översvämningar och se till att säkerställa översvämningsskydd och pumpar. Tillfälliga vallar kan byggas av plast och sandsäckar och man kan även överväga permanenta barriärer och vallar mot vattendrag.

Ett generellt problem som man såg konsekvenserna av under översvämningarna i Spanien är att man byggt, förtätat och hårdgjort allt fler ytor. Vattnet har ingenstans att ta vägen. Ibland är det även så att gamla dräneringar, kanaler och kulvertar tagits bort. Så det kan vara lönt att titta över närmiljön och se om det finns gammal dränering som är igensatt eller blockerad på något sätt.

En annan aspekt på klimatsäkerhet är den tilltagande värmen. Vi minns ju sommaren 2018 med tre extremt varma sommarmånader.

─ Träd och växlighet är något som bör komma längre upp på prioriteringslistan, menar Lars Svingdal. De bidrar både till skugga och sänkning av temperaturen. Tittar man på värmen inomhus så får ju allt fler nya hus ett så kallat FTX-system för ventilation och värmeåtervinning. Det är dock en stor investering i ett befintligt hus och man bör göra ett ordentligt förarbete och kalkyl och vissa hus har inte de rätta förutsättningarna.  Men på sikt blir det alltmer intressant både då det gäller energiåtgång och möjligheter att hålla jämna inomhustemperaturer.

─ Markiser är ett bra sätt att sänka värmen i och med att det finns en distans fram till fönstret. Persienner eller olika foliebeläggningar på fönster är inte särskilt effektiva när det gäller att få ner värmen.

Sammanfattningsvis handlar det om att man ska se till att få in klimatsäkerhetsarbetet i föreningens löpande arbete och kanske också upprätta en klimatåtgärdsplan. Är man i ett riskområde kanske man bör, tillsammans med grannar, kontakta en expert som kan göra en klimatkartläggning och upprätta en handlingsplan ifall himlen plötsligt öppnar sig.