Boendeformen som blir allt mer populär: ”Socialt och billigt”
Åke Sandberg, Madeleine Juniwik och Jan Bertoft står för maten den här kvällen i kollektivhuset.
Intresset för att bo i kollektivhus ökar allt mer. Anledningarna är flera:
-Förutom det rent sociala så är det mer ekonomiskt när man lagar maten tillsammans. Det finns också en klimataspekt i det som man kanske inte tänker på, säger Ann Mari Engel, styrelseledamot i kollektivhuset Tullstugan.
Medan Åke Sandberg hackar lök plockar Madeleine Juniwik fram grönsaker och övriga ingredienser. Jan Bertoft, som är sen in i matlaget för kvällen på grund av trafikstockningen, sätter på ugnen och plockar fram formar. Lasagne står på menyn för kvällen, och gruppen gör ett av sina två matlagningspass för månaden i kollektivhuset Tullstugan vid Hammarbykanalen nära Skanstull. Arbetet är intensivt, det gäller att middagen står på bordet när medlemmarna i kollektivhusföreningen kommer för att äta.
-Vi har gemensam middag tisdag till fredag varje vecka, berättar Ann Mari Engel, som1995 är med i styrelsen för kollektivhuset.
AnnMari Engel sitter med i styrelsen för kollektivhuset Tullstugan.
Både Åke och Jan har varit medlemmar i kollektivhuset i många år, nästan ända sedan 1995.
Madeleine är kollektivhusets nyaste medlem. Hon har bara bott i huset sedan 1 september, när hon skulle flytta tillbaka till Stockholm så sökte hon aktivt efter just ett kollektivboende, mycket för den sociala förankringens skull.
-Jag fattar inte varför det inte finns fler kollektivhus. Alla mina väninnor skulle vilja bo så här, säger hon.
Ja, intresset för kollektivhus är stort, och många kollektivhusföreningar har en kö av människor skulle vilja flytta in. Intresset har ökat de senaste åren, av flera olika anledningar.
-Dels naturligtvis tack vare det sociala, det är trevligt att äta tillsammans med andra. Men sedan finns det också en ekonomisk aspekt, det blir billigare när man lagar mat till många. Man ska heller inte glömma att det är bra för miljön och klimatet – man har gemensamma grejor, man använder bara ett kök och så vidare, säger Ann Mari Engel.
För Jan Bertoft och Åke Sandberg handlar det mycket om det sociala, men också lite om bekvämlighet:
-Det är skönt att inte behöva laga mat varje dag, säger Åke.
-Ja, och så får man varierad meny också, instämmer Jan.
Det är inte bara det sociala som lockar med att bo i kollektivhus – många tänker också på det ekonomiska och på miljön.
Det finns idag ungefär 80 kollektivhus i Sverige som drivs av medlemmarna, varav strax under 20 i Stockholm.
-Det finns ju en efterfrågan efter fler kollektivhus, men problemet är att det är dyrt att bygga. Det gör att avgifterna i nya hus blir väldigt höga. Det finns också ett motstånd hos många byggherrar att bygga stora gemensamma ytor, för de har svårt att se ekonomin i det, säger Ann Mari Engel, och fortsätter:
-I en del fall byggs gamla äldreboenden och liknande om till kollektivhus. Det kan vara en väg att gå som inte kostar lika mycket som att bygga nytt.
Tullstugan är den andra generationens kollektivhus. De första kom till på 30-talet, då var det anställd personal som ordnade de gemensamma middagarna. Kollektivhusen som bygger på frivillighet, där medlemmarna själva fixar de gemensamma middagarna och aktiviteterna kom på 80-talet.
-I början var det mycket för de som befann sig på andra halvan i livet utan hemmavarande barn. Numera är många kollektivhus – som Tullstugan till exempel – för alla åldrar, säger Ann Mari Engel.
Kollektivhuset Tullstugan på Skanstull är bara en del i en större bostadsrättsförening. Totalt finns det 252 lägenheter i föreningen som är byggd 1995. Att ett av husen skulle bli kollektivhus kom man på mitt under bygget, de gemensamma utrymmena på bottenvåningen skulle egentligen varit en lägenhet.
-Från början var det hyresrätter, vi ombildade till bostadsrättsförening 2001. Och från början var det två uppgångar som var kollektivhuset, nu finns det medlemmar som bor i andradelar i vår bostadsrättsförening och andra hus i området. Totalt är vi nu 52 vuxna och 20 barn i kollektivhusföreningen, säger Ann Mari.
Husen i Tullstugan ligger vackert vid Mälaren nära Skanstull.
Att vara medlem i kollektivhuset kostar 100 kronor i månaden i medlemsavgift. Utöver det betalar man 40 kronor per middag man äter. Åtagandet man gör är att göra två arbetspass per fem veckor i ett av matlagen.
Utöver de gemensamma middagarna så ordnas också en rad olika aktiviteter för den som är hugad. Bland annat finns det en bokcirkel, fotoklubb och ett gäng brukar samlas i det gemensamma tv-rummet och titta på fotboll ihop. För barnen finns ett lekrum.
-Barn är ju ofta förtjusta över kollektivboende – det innebär många lekkamrater för dem, konstaterar Ann Mari.
Bilden av de som bor i ett kollektivhus är ju singlar som på det sättet får ett naturligt socialt sammanhang. Men den bilden stämmer inte riktigt, menar Ann Mari Engel:
-Alla typer av människor och familjer, i alla åldrar, är medlemmar.
Framtiden för kollektivhusen då? Tankar?
-Jag tror det kommer finnas många olika former av kollektivhus framåt, till exempel det här de testat med ungdomar, att man bara har ett rum och resten gemensamt. Människor är olika, och jag tror därmed det kommer att växa fram olika typer av kollektivt boende, säger Ann Mari.
