Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en effektavgift. Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt. Flera elnätsföretag har redan infört effektavgifter och andra är på god väg. Då gäller det att kapa topparna i elförbrukningen, annars kan det bli rejält dyrt.

Gustav Janeling arbetar hos Energimarknadsinspektionen som har ålagt alla elnätsleverantörer att börja med effektavgifter senast den första januari 2027. På frågan om syftet med avgifterna menar han att grundtanken är att möta den ökade elektrifieringen på så effektivt sätt som möjligt.

− Prognoserna tyder på att vi kommer att använda mycket mer el i framtiden. Samtidigt får vi rapporter om att det finns kapacitetsutmaningar i flera nät, berättar han. Han menar att ett sätt att hantera den ökade efterfrågan på överföring är att bygga ut det befintliga nätet, men det är både dyrt och tar väldigt lång tid. För att undvika onödiga investeringar i nätet, kan vi försöka använda det befintliga nätet mer effektivt. Näten är dimensioneras för att hantera de toppar som uppstår när många användare belastar nätet samtidigt. Exempelvis morgon och kväll. Kan man minska topparna och jämna ut uttaget av effekt har man möjlighet att distribuera mer el i det befintliga systemet.

− Speciellt viktigt blir detta när vi börjar använda produkter som drar mycket el, till exempel elbilsladdning, menar han. Laddar alla samtidigt får man en väldigt hög topp. I stället gäller det att flytta och sprida ut belastningen till tidpunkter på dygnet när nätet inte är lika högt belastat. Då har man ju sparat effektutrymme och fler användare får plats i nätet. Kapade toppar ger elnätsbolagen möjlighet att fokusera på att bygga ut näten där det verkligen behövs.

Energimarknadsinspektionen har satt ramarna för hur Sveriges alla elnätsbolag ska utforma sina elnätsavgifter. Men förutsättningarna är väldigt olika eftersom det är en så stor spridning bland bolagen, allt från Svenska Kraftnät till små nätbolag med bara några hundra kunder. Därför är reglerna ganska allmänt hållna. Själva principen för hur effektavgiften tas ut är ganska enkel. De flesta bolag som börjat med effektavgifter tittar på de tre högsta topparna under en debiteringsperiod, säg en månad, räknar ut det genomsnittliga effektuttaget och multiplicerar sedan detta med antalet kWh som förbrukats under en timme. Prissättning kan variera och blir högre under vinterhalvåret. Han tar er ett exempel på de modeller som flera nätföretag redan har infört. En kund har haft tre effekttoppar under en månad på 10, 11 respektive 12 kW. Snittet blir elva och kostnaden är 100 kronor per kW. Alltså blir effektavgiften 11 x 100 kronor, det vill säga 1100 kronor. Alla övriga lägre toppar under perioden spelar ingen roll för effektavgiften. Sättet att debitera och prissätta effektavgiften skiljer sig mellan de olika elnätbolagen. Olika tider för olika taxor, antal toppar med mera.

− Därför ska man som kund först av allt sätta sig in i hur elnätsbolagets sätt att ta betalt, menar Gustav Janeling. Hur ser min effektavgift ut? Hur den är utformad och vad bygger den på? Hur kommunicerar och fördelar vi elnätskostnaderna så att de boende tillsammans kan bidra till en minskad effektanvändning? Om man inte tar hänsyn till effektavgifterna när man mäter och debiterar finns en risk att föreningen drabbas av onödigt höga elnätskostnader. Har man exempelvis laddningspunkter bör man se över möjligheten att låta de som laddar betala i enlighet med nätavgiften och nyttja smart laddning för att minska kostnaderna. Det finns tekniska lösningar på marknaden för att lösa detta, men än så länge är de ganska få.

Ett nästa steg är att ta fram månadsdata för timvärden och räkna ut snittet av tre högsta timmarna per månad för att simulera sin effektkostnad. Sedan gäller det att identifiera topptimmar som exempelvis när tvättstuga, torktumlare, laddboxar, värmesystem, motorvärmare används. Flytta eller schemalägg där det går. Överväg sedan alternativ som effektstyrning, effektvakt och lastbalansering för laddboxar.

Brf Furan i Oxelösund har gjort något ganska radikalt. Så här skriver Boris Klintsjö, styrelsemedlem och tidigare mångårig ordförande till oss på redaktionen: ”Vi har förberett oss, när Oxelö Energi inför effektavgifter 26-07-01. Alla får tillgång till en app, så dom kan styra sin användning. Vi har dessutom stängt tvättstugorna mellan kl. 7.00-9.00 och 18.00-22.00 då vi har höga elpriser och hög förbrukning. Vi gick ner från 4,5 timmar till tre för tvätttid. Lördag-söndag är tvättstugorna öppna från kl. 07.00-22.00. En månad har gått utan ett enda klagomål.”

Klart är att effektavgifterna antagligen kommer att innebära högre totala kostnader för el. Men kan man jämna ut sitt effektuttag finns det stora möjligheter att begränsa ökningen av kostnaden. Om man inte gör någonting, särskilt under vinterhalvåret kan effektavgiften bli väldig hög och till och med i vissa fall överstiga kostnaden för använd el. Så kontakta er elnätsleverantör och ta reda på hur debiteringen går till eller kommer att gå till. Och börja kapa topparna.