Så hanterar du en rättshaverist: ”Ge inte efter för att vara snäll”

Vad gör man med en medlem som aldrig blir nöjd, och som beter sig allt mer rättshaveristiskt? Det sämsta man kan göra som styrelse i en bostadsrättsförening är att försöka ge efter för att få den boende nöjd.
”Man ska absolut inte vara snäll och tillmötesgående, det triggar beteendet”, säger Jakob Carlander, psykoterapeut som länge jobbat med rättshaveristiskt beteende.

Det finns några saker som kännetecknar personer med ett rättshaveristiskt beteende. Några exempel är att berättelsen är lång och omständlig, att juridiskt språk används – ofta felaktigt – att kraven är höga och texterna långa, fulla med stycken i versaler och avvikande färg. Personen upplevs som påstridig, krävande, missnöjd och ofta ganska aggressiv.

-Personerna söker sig till sammanhang där man arbetar med service, offentlighetsprincipen och även till föreningar med långtgående medlemsansvar, konstaterar Jakob Carlander.

Detta gör ju att bostadsrättsföreningar är ganska utsatta. En medlem, eller till och med en styrelsemedlem, som har ett rättshaveristiskt beteende kan ställa till med en hel del oreda och obehag i en förening.  Enligt en australiensisk undersökning är det ungefär 1 procent som har ett rättshaveristiskt beteende – men dessa personer upptar 30 procent av arbetsresurserna.

-Det är en ytterst liten grupp, men en sådan person kan orsaka oerhört mycket arbete för styrelsen i en bostadsrättsförening, säger Carlander.

Han fortsätter:

-Felet man ofta gör är att man är tillmötesgående och för snäll i början. Man ger efter för kraven även om det innebär att man tänjer på reglerna och de rutiner man vanligtvis har, för att man tror att man på det sättet ska bli av med problemet. Men så blir det ju inte, risken är att det snarare ökar och eskalerar istället. Det är en vanlig kommentar jag får från bostadsrättsföreningar, att ”vi gjorde fel från början”, säger Jakob Carlander.

Så hur ska man egentligen bemöta och hantera ett rättshaveristiskt beteende?

-Först och främst är det viktigt att man uppmärksammar det tidigt, och att man känner sig trygg i vad som är styrelsens uppdrag och vilket regelverk man har. Man ska inte vara snäll och rucka på sina principer, man ska hålla en god ton, aldrig vara dum, men våga säga nej till en orimlig begäran.

Carlander ger några exempel på hur man kan uttrycka sig till personen med rättshaveristiskt beteende: ”Jag hör vad du säger. Det är inte möjligt utan vi gör så här istället”, eller ”Att du är missnöjd är inte skäl nog att ändra det vi har beslutat”

-Det gäller att inte låta sig påverkas av missnöjet på ett känslomässigt plan, utan att fortsätta förhålla sig analytiskt. Finns det fog för missnöjet? Om inte gäller det att stå för det man bestämt utan att argumentera tillbaka, för det triggar oförskämdhet.

Man ska också försöka vara så tyst som möjligt i samtalet – inte humma eller bekräfta personen med rättshaveristiskt beteende. Och heller inte utveckla eller sälja in sina svar:

-Det triggar igång ett argumenterande. Man bör stanna vid att ”nu har du fått ett svar. Jag vet att du är missnöjd men jag har inget annat svar att ge”, säger Jakob.

Också i skriftliga svar ska man försöka vara sparsmakad, inte svara med vändande post utan gärna vänta två, tre dagar och sedan svara så kortfattat som möjligt.

-Ofta behöver man inte svara på allt. I de här fallen är det bästa ”less is more”. Man ska heller aldrig besvara en fråga på nytt utan i stället hänvisa till sitt tidigare svar.

Rättshaverister kan också ofta ”kapa” möten, inte minst årsmöten, och ta över med sin kritik, synpunkter och ärenden. I det läget gäller det att ha en tydlig agenda och dagordning och hålla sig till den, menar Carlander:

-Rättshaveristen låter ofta väldigt trovärdig, men har inte så mycket på fötterna som han eller hon får det att låta. Jag vet en bostadsrättsförening som hyrde in en jurist till just årsmöten helt enkelt för att bemöta påståendena med fakta och vad lagen säger.  Det var också mycket lugnande för de andra på mötet, säger Carlander och tillägger:

-Det är kanske ingenting för den lilla föreningen, men för en större bostadsrättsförening som ser risken i att deras möte annars kapas så kan det vara en klok investering.

Finns det ingen chans att bli av med en medlem som har rättshaveristiskt beteende?

-Det är svårt. De här personerna är duktiga på att veta var gränsen går, och håller sig inom det lagliga för att undvika just sådana saker som att bli vräkta eller polisanmälda. Det man kan göra i en styrelse är att dokumentera allt så man har så mycket på fötterna som möjligt om man skulle komma dit.

Jakob Carlander tillägger:

-Det är en väldigt liten andel personer som har det här beteendet, men de kan ställa till med så mycket lidande. Människorna i styrelsen är ju ofta eldsjälar som vill vara till hjälp, och att bli sittande med något sånt här kan vara både fruktansvärt jobbigt och obehagligt.

Fakta

Några konkreta tips till en styrelse som har med en person med rättshaveristiskt beteende att göra:

• Inse att man inte kan vara ”stoppskylt”, det är mycket svårt att ändra beteendet hos en sådan person. Det man kan försöka vara är ”fartkamera”, helt enkelt dämpa beteendet.
• Aldrig svara på mejl med vändande post. Avvakta två-tre dagar och svara sedan vänligt men kortfattat.
• Hålla sig till det som beslutats eller man kommit överens om, inte ge efter bara för att vara tillmötesgående och snäll.
• Våga avsluta samtal.
• Gå inte med på extra möten bara för att personen insisterar.