Styrelsens svåra balansgång: Orosanmälan, polis och socialtjänst
En man springer omkring nästan spritt språngande naken och knackar eller ringer på dörrarna i trappuppgången, en annan vägrar öppna dörren trots styrelsens ihärdiga försök och tidigare kontakter med socialtjänsten. En tredje börjar bli dement men saknar anhöriga. Ja, listan kan göras lång, det handlar om vad styrelsen får och kan göra? När kan polisen ingripa?

En man springer omkring knackar eller ringer på dörrarna i trappuppgången…Foto: Adobe Stock.
−Kvinnan i föreningen som blev dement ringde på hos grannarna och till slut fick vi tag på en anhörig, en annan boende var inte dement men blev till en plåga för alla. Han var skriven på en annan lägenhet i en kranskommun men bodde här, ringde på hos grannen spritt språngande naken och ville ha hjälp med att byta proppar han kunde inte ta hand om sig själv. Till slut fick vi kontakt med en utsedd förmyndare, berättar Caroline Silverudd, ordförande i Brf Mallen på Södermalm. Han är numera på ett boende och förmyndaren sålde lägenheten.
Caroline tror att det kommer att bli vanligare att det saknas tillgång till boende när folk ska bo hemma så länge som möjligt eftersom det blir billigare för kommunen med hemtjänst. Blir det problem hamnar de till slut i knät på bostadsrättsföreningen.
−Man känner sig lite handlingsförlamad och vet inte vad man ska göra. Jag har gjort ett antal orosanmälningar under årens lopp och de handlar om personer som inte kan ta hand om sig själva.
Damen som vägrade öppna dörren – har den öppnats ännu?
−Nej men det är ingen som orkar dra i ärendet längre, jag gjorde en orosanmälan till berörd stadsdelsnämnd för många år sedan och de försökte övertala henne om att hon behövde hjälp. Bostaden skulle saneras men hon tvärvägrade. Handläggaren intygade att vi har deras fulla stöd att göra hur vi ville men inte hjälpte det.

Caroline Silverudd, ordförande i Brf Mallen 9, suckar och medger att hon har varit involverad i flera olika ärenden i fastigheten från klagomål till polis, handräckning och ”hela köret”. Foto: Torbjörn Johansson.
Hemtjänsten i all ära men ibland går de också bet. En annan händelse i föreningen var en man som hemtjänsten hjälpte dagligen men en dag hade han låst sjutillhållarlåset och de kunde inte komma in. Han sa, genom brevlådan, att han inte behövde hjälp längre, hemtjänsten var där flera gånger men fick vända på klacken. En dag hade han ramlat…
−Då blev det polis och handräckning och hela köret. Han var uttorkad, hamnade på sjukhus och avled några dagar senare. Det man slogs av var att lägenheten var smutsig, ostädad, rörig och nästan osanitär. Då frågar man sig vad hemtjänsten har gjort.
Caroline suckar och medger att hon har varit involverad på ett eller annat sätt i flera olika ärenden i fastigheten. När något händer som i ovan fall är det till Caroline de ringer, hon i sin tur försöker få tag på förmyndaren, lyckas inte och ringer socialjouren som säger ”att de inte kan göra något för han är inte skriven hos oss”, hon ringer polisen och pratar med en hjälpsam polisman som gör samma telefonkedja som Caroline gjorde och når ingenstans han heller.
−Jag känner till ”vistelsebegreppet” som i korthet innebär att vistas man i Stockholm ska socialtjänsten där också ta hand om personen. Det är ett starkt begrepp som man många gånger skjuter över på någon annan. Det är riktigt beklämmande samtidigt mår personen i fråga riktigt dåligt. Jag tror inte vi är ensamma om sådana här problem – de förekommer i flera föreningar.

Ann Köse, biträdande jurist, på Engström & Hellman advokatbyrå. Foto: Cecilia Isberg.
Vad kan styrelsen göra vad gäller störningar och misskötsamhet? Ann Köse, biträdande jurist, på Engström & Hellman advokatbyrå säger att inledningsvis bör styrelsen kontakta medlemmen och tala om att agerandet inte accepteras och att medlemmen måste rätta sig.
−Om det inte sker kan man gå vidare med uppsägning men då gäller att man uppnått en viss grad av misskötsamhet. I vissa fall behöver inte styrelsen skicka in en anmodan innan man går vidare med en uppsägning och kan säga upp personen direkt. Det kan handla om misshandel av en granne, anlägga en mordbrand eller liknande.
Har du några kommentarer kring damen ovan i artikeln som vägrar öppna dörren?
−Där får styrelsen begära tillträde. I vissa fall har de rätt att gå in i lägenhet som exempelvis vid OVK (obligatorisk ventilationskontroll) eller arbete/reparation på fönster. Om hon fortfarande vägrar får man vända sig till kronofogden. Det finns också krav i lagstiftningen att när man skickar en anmodan ska den också skickas till socialen, det är man skyldig till.
−Tanken är att då ska socialnämnden eller socialtjänsten, ska fånga upp personen som inte mår bra och är i behov av hjälp.
När kan polisen ingripa? Vad innebär handräckning?
−Man kan alltid kontakta polisen det finns inga begräsningar i bostadsrättslagen men om man ska begära handräckning för att komma in i lägenheten kontaktar man kronofogdemyndigheten.
Fotnot: Handräckning är en juridisk åtgärd där Kronofogden hjälper någon att få tillbaka egendom eller tvinga igenom en handling som inte gäller pengar (t.ex. vräkning eller avlägsnande av olovligt bosatta).