Kan en bostadsrättsförening bli självförsörjande på el? Det undersökte Daniel Månsson, docent i elelektronik vid KTH, med hjälp av en förening i Hudiksvall i ett nyss avslutat forskningsprojekt.
Ökade möjligheter att lagra energi och en växande marknad för sol- och vind låg bakom forskningsprojektet ”Optimering av självförsörjande mikronät med energihub” som avslutades tidigare i år.
Utgångspunkten var en ombyggnation och tillbyggnad av en mindre bostadsrättsförening i Hudiksvall. Där undersökte Daniel Månsson hur el- och värmesystemen kan dimensioneras och optimeras på bästa sätt för att kunna skapa en egen självförsörjande elhub. Tanken var att föreningen skulle ha solceller, bergvärme, värmeåtervinnings-system, ett värmelager, stationära batterier samt elbilar som även de fungerar som batterier.
Så kan en förening bli självförsörjande på el?
– Ja under de flesta av årets dagar skulle det kunna gå, men när det blir jättekallt eller mörkt är det svårare, säger Daniel Månsson. När soltimmarna var få var det svårt att
få elen att räcka till.
– Värmebehovet fördubblades när det var som kallast. Så har man ett större värmebehov blir det svårare. Jag har svårt att tro att det funkar längre norr upp i landet utan tror att gränsen går där någonstans, säger han.
Men även för föreningar söder om Hudiksvall finns det en hake. För trots att projektet visar att det går att genomföra med kommersiella system så är i nuläget produktions-kostnaderna för höga.
– Som det är idag är det inte riktigt klart att det är ekonomiskt försvarbart att ha batterilager. De kostar för mycket i relation till deras livslängd. Det är svårt att få det att
gå runt.
Daniel Månsson påpekar att dessa beräkningar endast gjorts på en förening, det ser annorlunda ut för till exempel nyproduktion där det blir billigare att energieffektivisera.
Tanken är att detta ska fungera som en förstudie till ett större projekt.
– En lärdom är att det finns klara fördelar att ha tittat på detta och att det troligtvis är genomförbart, säger han.
